Argumentationsteknik
Retorik
Retorik är för mig ett nytt ord, men bara benämningen - innebörden är något som vi ständigt omges av, personer med konsten att tala. Med hjälp av retoriken kan vi övertyga och få vår vilja igenom, språk är makt. Vi kan nyttja detta verktyg i de flesta sammanhang och med ett bra tal kan vi lyckas med att få en hel nation att ändra uppfattning om något. För att lyckas med detta måste man vinna lyssnare och det finns flera olika stilfigurer att utgå ifrån...
Jag har en dröm
av Martin Luther King Jr
Jag har en dröm! Så jag säger er, mina vänner, att jag trots dagens och morgondagens svårigheter har en dröm. Det är en dröm med djupa rötter i den amerikanska drömmen om att denna nation en dag kommer att resa sig och leva ut den innersta meningen i denna övertygelse vi håller för självklar: att alla människor är skapade med samma värde.
Jag har en dröm om att en dag före detta slavar och slavägare skall sätta sig ner vid samma broderskapets bord på Georgias röda berg. Jag har en dröm om att en dag, till och med staten Mississippi, en stat som försmäktar i orättvisans och förtryckets hetta, skall förvandlas till en oas av frihet och rättvisa. Jag har en dröm om att mina fyra små barn en dag skall leva i en nation, där de inte bedöms efter färgen på sin hud utan efter måttet på sin karaktär.
Jag har en dröm om att en dag, nere i Alabama med dess hätska rasister, med en guvernör vars läppar dryper av ord som medelväg och ogiltigförklarande, att en dag små svarta pojkar och små svarta flickor skall kunna fatta händerna på små vita pojkar och små vita flickor som systrar och bröder, just här i Alabama. Med denna förtröstan kommer vi kunna arbeta tillsammans, bedja tillsammans, sträva tillsammans, gå i fängelse tillsammans, stå upp för friheten tillsammans, med vissheten om att vi en dag kommer att vara fria.Så låt frihetens klockor ljuda från de mäktiga bergen i staten New York. Låt frihetens klockor ljuda från de bergande Alleghennierna i Pennsylvania. Låt friheten ringa ut från Klippiga Bergens snötäckta toppar i Colorado. Låt friheten ringa ut från de böljande sluttningarna i Kalifornien. Men inte bara där. Låt friheten ljuda från Stone Mountain i Tennessee. Låt friheten ljuda från varje kulle och mullvadshög i Mississippi, från varje bergssluttning, låt frihetens klockor ljuda.
Och när vi låter frihetens klockor ljuda, när vi låter dem ljuda från varje by och småstad, från varje stad och stat, då kommer vi närma oss den dag när alla Guds barn – svarta män och vita män, judar och kristna, katoliker och protestanter - kan fatta varandras händer och stämma in i orden i en gammal negro spiritual: ”Äntligen fria, äntligen fria, tack Allsmäktige Gud, äntligen är vi fria.”
En del av talet som Martin Luther King, Jr höll inför 200 000 åhörare i Washington D.C. 28/8 1963.
Tankar
När jag läser detta tal kan jag känna gåshud över större delen av min kropp, Martin Luther king höll detta känslosamma tal inför 200 000 åhörare. Han är ett exempel på en man som vet hur man nyttjar retoriken på bästa sätt. Han är övertygande, känslosam och han lägger fram sina argument på ett väldigt bra sätt så man blir berörd. Han anväder sig av "Phatosargument" som får lyssnaren att bli känslomässigt övertygad. Talet vann ju säkerligen lyssnare genom hans sätt att beröra. Jag kan nog tycka att han är ganska så anaforisk, det vill säga att han upprepar och därmed förtydligar ord i ett stycke vilket uppmärksammar åhörarna och leder till nyfikenhet.
Om vi jämför Luther Kings tal med Palmes "Hanoi-tal" kan vi se liknelser men jag skulle vilja påstå att Palme använder sig av "Alliteration" vilket liknar Anafor men kan uppfattas som ett mer poetiskt tal. Han är tydlig och använder sig både av Logos -och Etosargument. Han använder statistik som bevis när han talar om Guernica, Oradour, Babij Jar, Katyn, Lidice, Sharpeville, Treblinka. Samtidigt som han är känslosam visar han att han är kompetent. Han är kortfattad men trots det lyckas han få med så mycket känslor och tankar i sitt tal.
Ur "Hanoi-talet"
"Därför är bombningarna ett illdåd. Och av det har vi många exempel i den moderna historien.
Och de är i allmänhet förbundna med ett namn: Guernica, Oradour, Babij Jar, Katyn, Lidice, Sharpeville, Treblinka.
Där har våldet trimuferat, men eftervärldens dom har fallit hård över dem som burit ansvaret. Nu fogas ett nytt namn till raden:
Hanoi - julen 1972."
Ett stycke ur Selma Lagerlöfs nobelpristal
Var och en, som har farit på tåget i natt och mörker, vet, att det kan hända, att vagnarna långa stunder glider framåt märkvärdigt stilla utan en skakning. Buller och rassel upphör, och det jämna dånet från hjulen förbyter sig i stillsam och entonig musik. Det är, som om järnvägsvagnarna inte längre fore fram på syllar och skenor, utan glede bort i rymden. Nå, just som jag tänkte på att jag ville råka far, hände något i den vägen. Tåget började ila framåt så ljudlöst och lätt, att jag tyckte, att det omöjligt kunde vara kvar på jorden. Och så började mina tankar leka: ”Tänk om jag nu fore till min gamle far i himmelriket! Jag tycker mig ha hört, att sådant har hänt andra; varför skulle det inte hända mig?”
Selma Lagerlöf, jag kan inte annat än att säga att jag blir tårögd när jag läser hennes tacktal. Lagerlöf skriver på ett enligt mig förtrollande sätt. Hon använder sig också av Phatosargument som får lyssnaren att bli känslosam. Att hon fick nobelpris i litteratur gör mig inte alls förvånad. Hennes unika och vackra sätt att formulera sig i sina texter får läsaren att drömma sig iväg för en stund. Hon visste också hur man uttrycker hopp, glädje och tårar i ett och samma stycke. Jag är fascinerad av denna kvinna som lyckades komma så långt tack vare sin konst att tala och skriva.
Retorik är för mig ett nytt ord, men bara benämningen - innebörden är något som vi ständigt omges av, personer med konsten att tala. Med hjälp av retoriken kan vi övertyga och få vår vilja igenom, språk är makt. Vi kan nyttja detta verktyg i de flesta sammanhang och med ett bra tal kan vi lyckas med att få en hel nation att ändra uppfattning om något. För att lyckas med detta måste man vinna lyssnare och det finns flera olika stilfigurer att utgå ifrån...
Jag har en dröm
av Martin Luther King Jr
Jag har en dröm! Så jag säger er, mina vänner, att jag trots dagens och morgondagens svårigheter har en dröm. Det är en dröm med djupa rötter i den amerikanska drömmen om att denna nation en dag kommer att resa sig och leva ut den innersta meningen i denna övertygelse vi håller för självklar: att alla människor är skapade med samma värde.
Jag har en dröm om att en dag före detta slavar och slavägare skall sätta sig ner vid samma broderskapets bord på Georgias röda berg. Jag har en dröm om att en dag, till och med staten Mississippi, en stat som försmäktar i orättvisans och förtryckets hetta, skall förvandlas till en oas av frihet och rättvisa. Jag har en dröm om att mina fyra små barn en dag skall leva i en nation, där de inte bedöms efter färgen på sin hud utan efter måttet på sin karaktär.
Jag har en dröm om att en dag, nere i Alabama med dess hätska rasister, med en guvernör vars läppar dryper av ord som medelväg och ogiltigförklarande, att en dag små svarta pojkar och små svarta flickor skall kunna fatta händerna på små vita pojkar och små vita flickor som systrar och bröder, just här i Alabama. Med denna förtröstan kommer vi kunna arbeta tillsammans, bedja tillsammans, sträva tillsammans, gå i fängelse tillsammans, stå upp för friheten tillsammans, med vissheten om att vi en dag kommer att vara fria.Så låt frihetens klockor ljuda från de mäktiga bergen i staten New York. Låt frihetens klockor ljuda från de bergande Alleghennierna i Pennsylvania. Låt friheten ringa ut från Klippiga Bergens snötäckta toppar i Colorado. Låt friheten ringa ut från de böljande sluttningarna i Kalifornien. Men inte bara där. Låt friheten ljuda från Stone Mountain i Tennessee. Låt friheten ljuda från varje kulle och mullvadshög i Mississippi, från varje bergssluttning, låt frihetens klockor ljuda.
Och när vi låter frihetens klockor ljuda, när vi låter dem ljuda från varje by och småstad, från varje stad och stat, då kommer vi närma oss den dag när alla Guds barn – svarta män och vita män, judar och kristna, katoliker och protestanter - kan fatta varandras händer och stämma in i orden i en gammal negro spiritual: ”Äntligen fria, äntligen fria, tack Allsmäktige Gud, äntligen är vi fria.”
En del av talet som Martin Luther King, Jr höll inför 200 000 åhörare i Washington D.C. 28/8 1963.
Tankar
När jag läser detta tal kan jag känna gåshud över större delen av min kropp, Martin Luther king höll detta känslosamma tal inför 200 000 åhörare. Han är ett exempel på en man som vet hur man nyttjar retoriken på bästa sätt. Han är övertygande, känslosam och han lägger fram sina argument på ett väldigt bra sätt så man blir berörd. Han anväder sig av "Phatosargument" som får lyssnaren att bli känslomässigt övertygad. Talet vann ju säkerligen lyssnare genom hans sätt att beröra. Jag kan nog tycka att han är ganska så anaforisk, det vill säga att han upprepar och därmed förtydligar ord i ett stycke vilket uppmärksammar åhörarna och leder till nyfikenhet.
Om vi jämför Luther Kings tal med Palmes "Hanoi-tal" kan vi se liknelser men jag skulle vilja påstå att Palme använder sig av "Alliteration" vilket liknar Anafor men kan uppfattas som ett mer poetiskt tal. Han är tydlig och använder sig både av Logos -och Etosargument. Han använder statistik som bevis när han talar om Guernica, Oradour, Babij Jar, Katyn, Lidice, Sharpeville, Treblinka. Samtidigt som han är känslosam visar han att han är kompetent. Han är kortfattad men trots det lyckas han få med så mycket känslor och tankar i sitt tal.
Ur "Hanoi-talet"
"Därför är bombningarna ett illdåd. Och av det har vi många exempel i den moderna historien.
Och de är i allmänhet förbundna med ett namn: Guernica, Oradour, Babij Jar, Katyn, Lidice, Sharpeville, Treblinka.
Där har våldet trimuferat, men eftervärldens dom har fallit hård över dem som burit ansvaret. Nu fogas ett nytt namn till raden:
Hanoi - julen 1972."
Ett stycke ur Selma Lagerlöfs nobelpristal
Var och en, som har farit på tåget i natt och mörker, vet, att det kan hända, att vagnarna långa stunder glider framåt märkvärdigt stilla utan en skakning. Buller och rassel upphör, och det jämna dånet från hjulen förbyter sig i stillsam och entonig musik. Det är, som om järnvägsvagnarna inte längre fore fram på syllar och skenor, utan glede bort i rymden. Nå, just som jag tänkte på att jag ville råka far, hände något i den vägen. Tåget började ila framåt så ljudlöst och lätt, att jag tyckte, att det omöjligt kunde vara kvar på jorden. Och så började mina tankar leka: ”Tänk om jag nu fore till min gamle far i himmelriket! Jag tycker mig ha hört, att sådant har hänt andra; varför skulle det inte hända mig?”
Järnvägsvagnen fortfor att glida framåt tyst och ljudlöst. Men vart den så for, så hade den långt att färdas, innan den nådde målet, och mina tankar hann fram före den.
”När jag nu råkar far”, tänkte jag, sitter han nog i en gungstol på en veranda och har framför sig en solig gårdsplan, som är full av blommor och fåglar, och naturligtvis håller han på att läsa Fritjofs saga. Och då far får se mig, lägger han ner boken och skjuter glasögonen upp i pannan, och så reser han sig och går emot mig. Och han säger ”goddag” och ”välkommen” och ”Nej, är du ute och går!” och ”Hur står det till med dig, flickan min?” – alldeles på det gamla sättet.
Vår allas älskade Selma
Selma Lagerlöf, jag kan inte annat än att säga att jag blir tårögd när jag läser hennes tacktal. Lagerlöf skriver på ett enligt mig förtrollande sätt. Hon använder sig också av Phatosargument som får lyssnaren att bli känslosam. Att hon fick nobelpris i litteratur gör mig inte alls förvånad. Hennes unika och vackra sätt att formulera sig i sina texter får läsaren att drömma sig iväg för en stund. Hon visste också hur man uttrycker hopp, glädje och tårar i ett och samma stycke. Jag är fascinerad av denna kvinna som lyckades komma så långt tack vare sin konst att tala och skriva.
Kommentarer
Trackback
