- Vilken är nervcellernas funktion och hur fungerar de?

En nervcell eller en neuron är en celltyp i nervsystemet som ansvarar för mottagandet och överförandet av nervimpulser. Nervcellen kan betraktas som nervsystemets mest grundläggande enhet även fast den inte är den enda celltypen som finns i nervsystemet. Anatalet neuroner i hjärnan - hjärnceller, kan räknas uppgå till ungefär 100 miljarder. Det finns många olika nervceller som skiljer sig till utseende, funktion och vart i nervsystemet de finns.  De brukar delas upp i sensoriska neuron, neuron i hjärnan och motorneuron:

• Människan mister cirka 1 nervcell i sekunden, omräknat till vikt blir det omkring 1 gram per år som försvinner från hjärnan. Varje nervcell väger således cirka 30 nanogram (0,00000003 gram).
• Bipolära neuron finns i ögats näthinna och är sensoriska neuron.
• Somatosensoriska neuron finns i hud och muskler och är sensoriska neuron.
• Associationsceller finns i thalamus.
• Pyramidalceller finns i cortex.
• Purkinjeceller finns i cerebellum.
• Motorneuron finns i ryggraden.

- Redogör för nervsystemets uppbyggnad?

Man skiljer på perifera nervsystemet (PNS) och centrala nervsystemet (CNS). Till de centrala nervsystemet hör lillhjärnan, storhjärnan, näthinnan och ryggmärgen med förlängda märgen. PNS utgör övriga delar av nervsystemet. Inom både CNS och PNS finns såkallade ganglier vilka är anhoppningar av nervcellskroppar.

Det finns viljestyrda och icke viljestyrda nervfunktioner. De nerver till inälvsmusklerna brukar betraktas som icke vilja styrda medan de motoriska nerverna till skelettmusklerna är viljestyrda.

Som jag tidigare nämnt finns det 100 miljarder nervceller och de centrala nervsystemet innehåller ungefär tio gånger så många gliaceller. Nervsystemet består av nervvävnad som i sin tur då består dels av nervceller, gliaceller.

Från neuronerna sänds elektriska eller kemiska signaler ut, vi kallar det nervimpulser. Nervtrådar - trådformade cellutskott går genom ela kroppen och utgår från nervcellskroppar som är samlade i särskilda organ. Gliaceller ger stöd åt nervtrådar men det sker ett visst utbyte av information mellan nervcellen och gliacellen i form av elektriska signaler.




- Redogör för hjärnans utveckling och funktion

Hjärnan är en del av det centrala nervsystemet och är den styrande delen. Hjärnan kontrollerar samt kordinerar olika kroppsfunktioner så som västebalans, blodtryck, kroppstemperatur och hjärtat. Hjärnan styr även de mentala funktionerna som intellekt, minne, känslor samt inlärning.

Hjärnan kan lagra och plocka fram information, men andra ord minnen - tack vare alla nervcellers kopplingar. Forskarna hävdar att minnet är utspritt över hela hjärnan. 

En viss konsensus råder dock kring den generella fysiska placeringen av minnen i hjärnan, så kallade engrammer:

• Arbetsminne, spatialt minne - hippocampus.
• Deklarativt minne - temporalloben.
• Proceduralt minne - cerebellum och striatum.
• Konsolidering - diencephalon.
• Emotionellt minne - amygdala.

Om en person är med om en olycka och får skador på hjärnan kan detta leda till att personen hamnar i koma eller i värsta fall blir hjärndöd. Är man hjärndöd kan rent kroppsliga funktioner uppehålas men det är helt omöjligt att återuppliva en person som drabbats av hjärndöd. 


Hjärnans forskning är relativt ung. Tänkare som Aristoteles trodde att människans mentala aktiviteter skedde i hjärtat medan anatomen Galenos insåg hjärnans betydelse och gav faktiskt kranialnerverna den numrering som vi använder idag. Det var först under renässansen som hjärnans anatomi systematiskt utforskades på et vetenskapligt sätt.

Hjärnhalvorna har olika förmågor, den vänstra halvan rymmer matematik, logik, analysförmåga medvetande, språkförmåga i både tal och skrift, samt jagets historiska aspekter och framtidsplaner. Den arbetar sekventiellt, vilket innebär att den koncentrerar sig på en sak i taget. Högra halvan står för omedvetna förmågor som intuition, kreativitet, orienteringsförmåga, bildförmåga, formkänsla, helhetsuppfattning, känslosamhet, igenkänning av ansikten, tolkning av ansiktsuttryck och musikalitet. Den håller sig till det som finns här och nu men arbetar med många olika saker samtidigt.




- Redogör för känslornas kemi

I hjärnans styrs våra känslor, allt som vi känner och upplever har med signalsubstanser att göra. En signalsubstans är ett ämne som förmedlar en nervsignal på kemisk väg från en nervcell till en annan. 

I dagens läge har forskarna kommit fram till att det finns ca 50 stycken signalsubstanser. De vanligaste är  dopamin, serotonin, gaba, noradrenalin och glutamat. Sedan finns även acetylkolin, endorfin, oxytocin med flera.







Kortfattat om dessa signalsubstanser:

Dopamin

Beteende, kognition, viljestyrda rörelser, motivation, belöning, sömn, humör,
koncentration, inlärning


Serotonin

Aptit, humör, ilska

Noadrenalin

Stresshormon, vakenhet och upphetsning

Glutamat

Minne och inlärning

Gaba

Ångestdämpande, muskelavslappnande

- Egna tankar kring det kemiskt-biologiska perspektivet

Jag finner det väldigt intressant att läsa om hjärnans signalsubstanser. Speciellt när jag läser om serotonin, då jag själv har haft serotoninbrist vilket ledde till nedstämdhet samt depression. För att jag skulle må bättre krävdes det att jag skulle börja med ett serotoninhöjande preparat - Sertralin. Redan efter en veckas behandling märkte jag  stor skillnad och nu efter ett halvår så mår jag toppen! Under de mörka vintermånaderna kan serotoninet minska i hjärnan då solen sällan är framme, detta kan leda till att många får en så kallad "vinterdepression". Jag tycker att man borde läsa mer om känslornas kemi för att kunna förstå varför man reagerar på vissa sätt i olika situationer. Jag tror man får en större förståelse för sina känslor genom att vara medveten om hur våra signalsubstanser fungerar.