Tommy Hellstens ”Ju mindre du gör desto mer får du gjort”

En bok om livets paradoxer

 

 

 

 

Budskapet i denna bok är att människan är en varelse som finner sin verkliga identitet och sitt sanna liv när hon inser att någon älskar henne. När man går med på att möta sin egen svaghet och maktlöshet fattar man först detta kärlekens mirakel. Genom svaghet får man styrka och det finns ingen genväg. Detta är orsaken till att författaren skriver om paradoxer. I den här boken visar Tommy Hellsten att livets sanningar och stora visdomar ofta är paradoxala. Det som livet använder sig av för att skapa något nytt är spänningen mellan motsatser. Författaren säger själv att han bjuder in läsaren i en process som han levt med i över tjugo år. En process som ger en möjlighet till att öppna ögonen för den ofantliga rikedom som finns i den kristna tron men som i vår kultur ofta skyms av religiös och from retorik. 

 

 

 

Tommy Hellsten föddes den 23 december 1959 i Östra Nyland, Finland. Han är en finlandssvensk teolog, terapeut, utbildare och författare. Han är även en uppskattad föreläsare i både Finland och Sverige.Hellsten har skrivit flera böcker, bland annat Flodhästen i vardagsrummet, Med människan, Flodhästen på arbetsplatsen och Barn av livet. Personligen tycker jag att han skriver på ett sätt som alla kan förstå men man ska inte sticka under stolen med att vissa stycken i denna bok behöver man läsa om och om igen. Men det är för att han på bara några rader kan skriva helt fantastiska saker som tar tid att ta in. När jag läste denna bok tog jag flera pauser och funderade kring allt för att låta det sjunka ner. Jag har inte läst färdigt boken för jag tycker att det är fel att försöka snabba på då hans ord är matade med så mycket visdom och framför allt kärlek. Efter att bara läst några sidor blev jag genast lycklig och hänförd. Han kan verkligen konsten att sätta ord på upplevelser och känslor. Allt det han skriver känns så äkta och sant men man blir samtidigt väldigt förvirrad. Jag blir förvirrad över varför vi lever våra liv utan denna medvetenhet om våra känslor och reaktioner som Tommy skriver om i sin bok.

Om vi tar till oss av all den visdom Tommy delar med sig av i sin bok tror jag att våra liv kan bli mycket lättare att leva och förstå. Han förklarar svåra saker på ett pedagogiskt, begripligt och genialiskt sätt.


Jag läste en artikel på Svd.se där dem intervjuvade Tommy Hellsten och jag fastnade för en fråga där han på sitt kloka och vackra sätt svarade på en fråga som för många andra skulle varit väldigt svår att besvara...

Frågan löd, ”Varför är vi så rädda för att stanna upp och möta oss själva?” 

– Det är en enormt stor fråga. Det kan finnas mycket i vårt förflutna som vi inte har insett vikten av, som känslor, behov och minnen. Vi har låtit vår omgivning definiera oss på ett sätt som inte har varit sant. Men det har gett oss trygghet. När vi börjar titta på vårt inre rubbar det systemet som ger oss trygghet. Det skapar en rädsla för det okända – oss själva. Men processen kan få oss att växa in i en sann identitet där vi börjar visa vad vi tänker, känner, behöver och kan. Vårt verkliga jag blir synligt. 
Det finns alltid en risk med att bli synlig eftersom vi då också kan blir sårade. Det väcker frågor som: Är jag älskad? Blir jag godkänd? Är jag accepterad? Det är särskilt svårt att våga hitta sitt sanna jag om man redan som barn blivit djupt sårad av omgivningen. Då har man omedvetet tagit ett beslut att aldrig mer vara sann, att aldrig mera våga lita på någon. För att vi ska kunna hitta vår identitet behöver vi känna kärlek, bli sedda och bekräftade.


 

I boken skriver Hellsten att brist på kärlek kan man bara känna om man någon gång fått se en liten glimt av den, det är därför kärleken väcker smärta. Han skriver även att brist på kärlek väcker skam, och att skammen i sin tur förvandlar svagheten till en dålig egenskap. Och så otroligt mycket mer som är så svårt att beskriva utan att skriva rakt ur hans texter.


Något som jag fastnade extra för i boken är när Hellsten skriver om styrkan i svagheten. Han inleder texten genom att förklara att en människa med problem först kan ändra på sitt liv när hon kommer till insikt om vilken enorm kraft det finns i att erkänna sin maktlöshet. En människas tillväxt börjar genom att identifiera och erkänna sin svaghet. Det första tecknet på hälsa är en sund medvetenhet om att man är sjuk. Vi människor har en tendens till att dölja våran svaghet både för oss själva och för andra, vi förnekar våran sjukdom och bristtillfällighet. Just för att vi inte är medvetna om att svagheten är en nödvändig del av det mänskliga livet. Vi ser svaghet som ett tecken av misslyckande och vi vill betrakta oss som ”normala” och när vi övertygat oss om att vi är det kan vi känna lugn. Men många människor här i väst är till ytan inte speciellt maktlösa eller svaga. Det västerländska samhället har sina säkringar, våra grundläggande behov tillfreds och det är sällan några större katastrofer byggs upp i oroväckande grad. Men om man granskar situationen närmare inser man att många av oss mår väldigt dåligt. Många av oss längtar efter närhet och kärlek och i många människors inre ekar frågan om livets mening. Många har även frågor kring varför livet känns så meningslöst och varför man aldrig känner sig tillräcklig. Hellsten säger att frågor som dessa kommer ifrån det håll där vårt verkliga liv och därmed vår sanna identitet finns. Frågorna kommer ifrån svaghetens land, dit vi är på väg till. Men vart är vi egentligen på väg? Ingen vet vi säkert vilken riktning livet har men vi kan åtminstone vara säkra på att livet i den form vi nu känner en dag kommer att ta slut. Vi är alla på väg mot ett ögonblick då vi kommer lämna över vårat liv i andras händer. Det är när vi dör, och döden innebär en total förlust av kontrollen över livet den gör oss totalt hjälplösa och utlämnade. Hellsten skriver att det kanske är just denna förlust av kontroll som kan vara en vink om vad som egentligen i sista hand är viktigt i livet. Faktumet att döden existerar ger en signal i livets riktning. Döden visar oss vad som är viktigt i livet och hur vi ska leva. Eftersom döden en gång ska avklä oss allt överflödigt ger den en värdegrund för våra liv. Hellsten har hört att någon sagt att den viktigaste stunden i våra liv är de sista sekunderna – då är människan som ett frö som sås för mänskligheten. Genom döden träder vi in i livet. Detta om något är livets största paradoxer. Ur den stora paradoxen om livets kulmen stiger slutligen den paradox som skymtar redan här i livet att den verkliga styrkan finns i svagheten. Svagheten bär på en stor hemlighet, kunskapen om vad som egentligen är bestående och viktigt i livet.



Jag älskar den här boken och skulle rekommendera den till alla jag känner. Den är vacker och välskriven, man kan förstå att det tagit Hellsten över tio år att strukturera innehållet i denna fantastiska bok. Man tar verkligen till sig av allt det han skriver och jag tror att många liv kan komma att förändras genom att läsa denna bok. Man lär sig att förstå sig själv samt sina medmänniskor och man får möjligheten att kunna påverka sitt liv på ett sätt man tidigare inte visste var möjligt.



FREUD OCH PSYKODYNAMISKA PERSPEKTIVET

Freud och det psykodynamiska perspektivet.
1.Hur såg samhället och den tid ut som Freud växte upp i? Hur såg man på världen?
Freud växte upp på 1800-talet, under den tiden fanns det en stark tro på vetenskapen och framför allt naturvetenskapen. Detta spelade stor roll för industrialiseringen. Ångmaskiner, järnvägar och elektricitet skapade välstånd och rikedom. Freud var läkare och tillämpade i grunden en biologisk-mekanisk syn på själslivet. Han talade exempelvis om ”minnesspår” och ”energiladdningar” i själen. ”Det ovanliga” var ett intresse som låg i tiden trots den naturvetenskapliga bakgrunden. Freud intresserade sig för drömmar, hypnos och sexuella konflikter.
2.Vilka fem teoretiska utgångspunkter hade Freud för psykoanalysen?
En del av psyket är omedvetet
varje händelse även psykisk har en orsak
mänskliga handlingar har en mening
själslivet är dynamiskt och helhetssyn
3.Hur beskriver Freud det mänskliga psyket?
Freud menar att en del av psyket är omedvetet, att vi har kunskaper, minnen och bilder sov vi själva inte vet eller tänker på. Som vi även kan dölja eller förneka att vi har.
4.Vad innebär det att Freud hade ett deterministiskt synsätt?
Det innebar att han ansåg att varje händelse, psykisk eller fysisk i stort sätt kunde förklaras med hänvisning till bakomliggande orsaker.
5.Vad menade Freud att det så kallade ” felprestationerna” beror på? Har han rätt?
Han menade på att felprestationer är en konflikt mellan en medveten avsikt och en bortträngd önskan. Han hävdade att alla felprestationer - även olyckor, är uttryck för påverkningar från det omedvetna. Jag tror att det stämmer, även om det vi egentligen vill ligger i det undermedvetna så styrs vi säkerligen av det.
6. Beskriv de tre delarna i den mänskliga personligheten enligt Freud. Vilken av dem är starkast tror du?
Detet är drifterna, överjaget är samvetet och jaget är viljan. Jag tror att det varierar från person till person, men hos många är nog överjaget starkast. Hos psykopaterna däremot som förmodligen inte kan kontrollera sina drifter är nog överjaget inte särskilt starkt.
7. Vad är enligt Freud: a) trauman? B) tvångshandlingar? c) fobier?
Trauman är enligt Freud starka och obehagliga händelser som kan ge skador på själen.
Jaget kan enligt Freud genom en omedveten mekanism kontrollera ångesten genom neurotiska tvångshandlingar.
Han påstår också att fobi är en mycket överdriven rädsla för någonting som t.ex. driftimpulser, djur, minnen och platser.
8. Hur ser Freud på den mänskliga sexualdriften?
Svar: På den tiden då Freud levde var sex väldigt tabuartat. Och när Freud hävdade att till och med småbarn har sexualitet uppfattade folk det som stötande. Han menade att sexualitetens utveckling genom olika stadier var det viktigaste för personlighetens framväxt. Enligt Freud var det en självklarhet att spädbarn kan få lustkänslor och njuta av att amma mjölk från modern.
9. Beskriv barnets utvecklingsfaser enligt Freud
Den orala fasen - Under det första levnadsåret / åren dras lusten till munnen.
Den anala fasen - Mellan 1-4 års ålder är lustupplevelserna koncentrerade till analområdet.
Den falliska fasen - Vid femårs ålder står könsorganen i centrum.
Latensfasen - Denna fas är ungefär från sexårsåldern till tolvårsåldern.
Genitala fasen -  Nu startar puberteten och könsmognaden då den sista fasen inleds.
10. Jämför Freuds tankar om ”Oidipuskomplex” och ”Penisavund”. Vad är skillnaden för tjejer och killar menar Freud?
Svar: För vissa killar när dem är små kan det vara så att dom vill bli kvitt fadern och vill behålla sin mamma för sig själv. Dom blir helt enkelt svartsjuka. Kortfattat sagt löser dom problemet genom att identifiera sig med fadern för att på så sätt kunna skaffa sig ett eget kärleksobjekt.
Under samma period går även tjejerna egendom en speciell sak. De kan avundas killarnas könsorgan. Denna period kallar Freud ”penisavund”. När tjejerna identifierat sig med sin mamma kan dem komma över denna avundsjuka och acceptera att dem är kvinnliga.
11. Beskriv ”jagets” försvarsmekanismer enligt Freud:
Svar: Det är en mekanism i den ovetande delen av jaget som försöker skydda resterande delen av jaget mot ångest!
12. Vad menar Freud om att våra drömmar är önskeuppfyllande?
När drömmar hindrar den sovande från att vakna så är drömmar alltid önskeuppfyllande enligt Freud. Han menar på att man drömmer det man önskar.
13. Beskriv hur den psykoanalytiska metoden går till:
Svar: En analytiker måste själv ha gått i analys och det är inte alla som har användning för psykoanalysens behandlingssätt. Man bör träffa sin patient 3-4 gånger i veckan under flera års tid. Det är viktigt att patienten känner sig så trygg som möjligt därför ska den ha till gång till en säng eller soffa att kunna lägga sig ner på.
14.Vad menas med begreppet överföring?
Svar: Det innebär att gamla reaktionsmönster överförs till nya relationer. Vanliga överföringsfenomen är aggressioner och förälskelse.
15. Vilken kritik har framförts mot psykoanalysen?
Svar: Många har ifrågasatt Freuds tankar om att drömmar är önskeuppfyllande samt att människan har viktigare sidor än aggressioner och sexualitet.
16. Beskriv några viktiga drag i psykoanalysen efter Freud.
Svar: Man använder idag Freuds teorier och hans forskning har lett till att han fick många lärjungar och anhängare. Hans forskning har kommit att bli väldigt betydelsefull.
17. Vad tycker du är styrkorna och svageheterna i det psykodynamiska perspektivet?
Svar: Jag tycker att han var väldigt vanbrytande och trots att han levde under en tid då man var ämnad till att tänka på ett visst sätt så gick han sin egen väg. Men på något sätt kändes det som att han gick för långt, han upptäckte exempelvis saker om barns sexualitet som man kan undra över hur han fick reda på. Det som jag är lite kritisk till är att han hävdar att våra drömmar är önskeuppfyllande. Jag har personligen under flera år drömt väldigt mycket mardrömmar och det finns inte en chans att jag skulle önska att någon av dem gick i uppfyllelse. Jag tror att dem beror på saker och ting som ligger och gror i det undermedvetna. Man blir påverkad av alla hemskheter man ser i media och på skräckfilmer. Det etsar sig fast i psyket och ligger kvar där undermedvetet. Sen kan det säkert vara så att man drömmer om saker man önskar skulle gå i uppfyllelse men att alla drömmer skulle vara önskeuppfyllande stämmer förmodligen inte.
Av : Olivia Blomström - A2.

Freud och det psykodynamiska perspektivet.

1.Hur såg samhället och den tid ut som Freud växte upp i? Hur såg man på världen?
Freud växte upp på 1800-talet, under den tiden fanns det en stark tro på vetenskapen och framför allt naturvetenskapen. Detta spelade stor roll för industrialiseringen. Ångmaskiner, järnvägar och elektricitet skapade välstånd och rikedom. Freud var läkare och tillämpade i grunden en biologisk-mekanisk syn på själslivet. Han talade exempelvis om ”minnesspår” och ”energiladdningar” i själen. ”Det ovanliga” var ett intresse som låg i tiden trots den naturvetenskapliga bakgrunden. Freud intresserade sig för drömmar, hypnos och sexuella konflikter.
2.Vilka fem teoretiska utgångspunkter hade Freud för psykoanalysen?
  • En del av psyket är omedvetet
  • varje händelse även psykisk har en orsak
  • mänskliga handlingar har en mening
  • själslivet är dynamiskt och helhetssyn
3.Hur beskriver Freud det mänskliga psyket?
Freud menar att en del av psyket är omedvetet, att vi har kunskaper, minnen och bilder sov vi själva inte vet eller tänker på. Som vi även kan dölja eller förneka att vi har.
4.Vad innebär det att Freud hade ett deterministiskt synsätt?
Det innebar att han ansåg att varje händelse, psykisk eller fysisk i stort sätt kunde förklaras med hänvisning till bakomliggande orsaker.
5.Vad menade Freud att det så kallade ” felprestationerna” beror på? Har han rätt?
Han menade på att felprestationer är en konflikt mellan en medveten avsikt och en bortträngd önskan. Han hävdade att alla felprestationer - även olyckor, är uttryck för påverkningar från det omedvetna. Jag tror att det stämmer, även om det vi egentligen vill ligger i det undermedvetna så styrs vi säkerligen av det.
6. Beskriv de tre delarna i den mänskliga personligheten enligt Freud. Vilken av dem är starkast tror du?
Detet är drifterna, överjaget är samvetet och jaget är viljan. Jag tror att det varierar från person till person, men hos många är nog överjaget starkast. Hos psykopaterna däremot som förmodligen inte kan kontrollera sina drifter är nog överjaget inte särskilt starkt.
7. Vad är enligt Freud: a) trauman? B) tvångshandlingar? c) fobier?
Trauman är enligt Freud starka och obehagliga händelser som kan ge skador på själen.
Jaget kan enligt Freud genom en omedveten mekanism kontrollera ångesten genom neurotiska tvångshandlingar.
Han påstår också att fobi är en mycket överdriven rädsla för någonting som t.ex. driftimpulser, djur, minnen och platser.

8. Hur ser Freud på den mänskliga sexualdriften?
Svar: På den tiden då Freud levde var sex väldigt tabuartat. Och när Freud hävdade att till och med småbarn har sexualitet uppfattade folk det som stötande. Han menade att sexualitetens utveckling genom olika stadier var det viktigaste för personlighetens framväxt. Enligt Freud var det en självklarhet att spädbarn kan få lustkänslor och njuta av att amma mjölk från modern.



9. Beskriv barnets utvecklingsfaser enligt Freud
  • Den orala fasen - Under det första levnadsåret / åren dras lusten till munnen.
  • Den anala fasen - Mellan 1-4 års ålder är lustupplevelserna koncentrerade till analområdet.
  • Den falliska fasen - Vid femårs ålder står könsorganen i centrum.
  • Latensfasen - Denna fas är ungefär från sexårsåldern till tolvårsåldern.
  • Genitala fasen -  Nu startar puberteten och könsmognaden då den sista fasen inleds.
10. Jämför Freuds tankar om ”Oidipuskomplex” och ”Penisavund”. Vad är skillnaden för tjejer och killar menar Freud?
Svar: För vissa killar när dem är små kan det vara så att dom vill bli kvitt fadern och vill behålla sin mamma för sig själv. Dom blir helt enkelt svartsjuka. Kortfattat sagt löser dom problemet genom att identifiera sig med fadern för att på så sätt kunna skaffa sig ett eget kärleksobjekt.
Under samma period går även tjejerna egendom en speciell sak. De kan avundas killarnas könsorgan. Denna period kallar Freud ”penisavund”. När tjejerna identifierat sig med sin mamma kan dem komma över denna avundsjuka och acceptera att dem är kvinnliga.




11. Beskriv ”jagets” försvarsmekanismer enligt Freud:
Svar: Det är en mekanism i den ovetande delen av jaget som försöker skydda resterande delen av jaget mot ångest!
12. Vad menar Freud om att våra drömmar är önskeuppfyllande?
När drömmar hindrar den sovande från att vakna så är drömmar alltid önskeuppfyllande enligt Freud. Han menar på att man drömmer det man önskar.
13. Beskriv hur den psykoanalytiska metoden går till:
Svar: En analytiker måste själv ha gått i analys och det är inte alla som har användning för psykoanalysens behandlingssätt. Man bör träffa sin patient 3-4 gånger i veckan under flera års tid. Det är viktigt att patienten känner sig så trygg som möjligt därför ska den ha till gång till en säng eller soffa att kunna lägga sig ner på.
14.Vad menas med begreppet överföring?
Svar: Det innebär att gamla reaktionsmönster överförs till nya relationer. Vanliga överföringsfenomen är aggressioner och förälskelse.
15. Vilken kritik har framförts mot psykoanalysen?
Svar: Många har ifrågasatt Freuds tankar om att drömmar är önskeuppfyllande samt att människan har viktigare sidor än aggressioner och sexualitet.

16. Beskriv några viktiga drag i psykoanalysen efter Freud.
Svar: Man använder idag Freuds teorier och hans forskning har lett till att han fick många lärjungar och anhängare. Hans forskning har kommit att bli väldigt betydelsefull.





17. Vad tycker du är styrkorna och svageheterna i det psykodynamiska perspektivet?
Svar: Jag tycker att han var väldigt vanbrytande och trots att han levde under en tid då man var ämnad till att tänka på ett visst sätt så gick han sin egen väg. Men på något sätt kändes det som att han gick för långt, han upptäckte exempelvis saker om barns sexualitet som man kan undra över hur han fick reda på. Det som jag är lite kritisk till är att han hävdar att våra drömmar är önskeuppfyllande. Jag har personligen under flera år drömt väldigt mycket mardrömmar och det finns inte en chans att jag skulle önska att någon av dem gick i uppfyllelse. Jag tror att dem beror på saker och ting som ligger och gror i det undermedvetna. Man blir påverkad av alla hemskheter man ser i media och på skräckfilmer. Det etsar sig fast i psyket och ligger kvar där undermedvetet. Sen kan det säkert vara så att man drömmer om saker man önskar skulle gå i uppfyllelse men att alla drömmer skulle vara önskeuppfyllande stämmer förmodligen inte.

Stress och stresshantering

1. Vad är stress?
Stress är något som uppstår när man upplever en stor obalans mellan vad man kan prestera eller vilka resuser man har, även vilka krav man har på sig själv och sin omgivning. Stress är ett krisberedskap och kroppens reaktion på flykt eller kamp. Stress är faktiskt anledningen till att vi människor överlevt som art, stressen är grunden i överlevnadsinstinkten. När vi upplever måsten och krav, att vi inte har någon kontroll eller inte kan något - det innebär stress för oss människor. 



2. Vad gör dig stressad?
Det är så mycket som gör mig stressad. Jag kan i stort sett bli stressad av allt, men det handlar om vad man gör det till. Eftersom att jag är en väldigt känslosam person kan jag lätt känna av stressen och jag vet att det är något som jag behöver jobba med. Jag kan uppleva stress i vardagen och hamnar på något sätt dagligen i väldigt stressade situtationer, jag tror att det dels har att göra med min brist på struktur och rutiner. En kaotisk omgivning leder i sin tur till att saker försvinner och att man glömmer bort saker som senare leder till stress. 

3. På en skala från 1-10 var ligger din allmänna stressnivå just nu?
Jag skulle chansa på att jag ligger mellan 7-8 vilket är alldeles för högt. Arbetar dock med stressen och förhoppningsvis lär min stressnivå sjunka framöver.

4. Hur reagerar du när du blir stressad?
När jag blir stressad upplever jag det som att min tillvaro faller samman. Jag vill då släppa allt, dra ett täcke över huvudet och bara försvinna. För mig och säkerligen de flesta andra männsikor är stress en väldigt obehaglig känsla. Men jag är väldigt stresskänslig och det har påverkat mig mycket genom skolåren. När jag har för mycket omrking mig vill jag - som jag tidigare nämnt bara stanna upp tiden och bortse från att problemen finns. Vilket kanske är en natrulig reaktion men samtidigt är det väldigt frustrerande när man inte känner att man har kraften till att ta itu med problemen själv när det blir för mycket för en.

5. Vad händer i kroppen när vi blir stressade rent fysiologiskt? (Redogör för vad som händer hormonellt, i hjärnan, i hjärtat, med blodet och andningen med mera)
Vår stress börjar alltid i hjärnan, i våra tankar. När vi blir stressade så går det ett alarm från binjurarna som är en endorkin körtel, vilket betyder att den producerar hormoner. Vid stress utsöndras tre olika sorters hormoner:
  • Adrenalin - Får oss att bli målinriktade, snabbtänkta och ger oss en "feeling good" känsla.
  • Kortisol - Denna hormon höjer våran smärtgräns, ser till så att vi inte hamnar i chock, trimmar imunförsvaret..
  • Nordadrenalin - Drar ihop blodkärlen så att blodtrycket höjs samt spänner kroppen och pumpar allt blod till musklerna.
På kort sikt kan dessa stresshormoner göra oss till en supermänniska, men efter en längre period är det inte lika lätt längre. Kroppen klarar av kortvarig stress men inte längre...
För kvinnor kan stress påverka både sexlusten och fertiliteten då könshormonerna åker ut när stresshormonerna kommer in. Även tillväxthormonerna minskar och de inte organen kan få det tufft och åldras snabbt. Vid stress så väntar till slut kroppen på en fysisk urladdning vilket kan leda till att vi får panikångestattacker.





Om stressen fortsätter för länge så förstör den hjärnas "ac" som kyler ner hjärnan - dvs serotoninet. Det blir en sån upphättning så att synapssignalerna inne i hjärnan bränns av vilket först påverkar hippocampus där minnet och koncentrationen sitter. Vid en väldigt lång period av stress kan den sjuke få samma symptom som vid Alzheimers. Alternativ till detta är då utbrändheten som också drabbar den person som levt i stress under en längre tid. Kroppen har nu fått nog och kopplar då ut alla sladdar.


Vid stress så slår hjärtat fortare, mer blod förs till musklerna och vi kan få tjockare blod som leder till muntorrhet. Blodet blir mindre i magen vilket leder till att magen inte arbetar lika bra, vi börjas andas snabbare och tydligare. Imunförsvaret drabbas även efter en längre period av stress så kroppen inte orkar spänna sig längre utan slappnar av vilket i sin tur leder till att vi lättare blir sjuka.


6. Redogör för olika strategier mot stress:
- Hur kan vi förebygga stress?
- Hur hantera akut stress?
- Ditt bästa stresstips?







8. Hur blir man utbränd tror du?
När man upplever att man har för höga krav på sig själv. Man känner att man har en massa krav och måsten som hela tiden måste uppnås för att inte bli uppfattas som misslyckad. Man har för många bollar i luften och ger sig fan på att ingen ska få åka ner. Man vill inte misslyckas, hur skulle det se ut? "Hur skulle det bli ifall jag inte hann med att styra alla trådar, faller mitt liv samman då?"  Man ligger nätterna igenom och oroar sig för saker som ; "Imorgon måste jag åka ner till vårdcentralen,  sen ska jag hinna till  mötet på jobbet" eller ; "Imorgon så måste den där elräkningen vara betald, annars är det kört för mig".
När man är stressad och slut kommer man till de stadie då man inte orkar hålla kvar alla trådar. En efter en försvinnar taktvis med energin i sig själv. Och när den sista tråden släppts har man även släptt all enegri och all livslust - DÅ är man utbränd!

Men! Det finns stor möjligthet att komma tillbaka igen. När man är i bott och har kämpat för något så länge så man inte orkar mer och faller samman kan det tyckas verka omöjligt att kunna ta sig upp. Men nu handlar det om att tillåta sig själv lite lugn och ro.  Och sedan måste man förstå att den kraft som man hade så att man blev utbränd fortfarande finns kvar och med hjälp av den så kommer man alltid att kunna klättra upp igen!
Dessutom är ens egna självkänsla enormt viktig rehabitering. Ge dig själv en chans, alla gör misstag, alla faller i bott men alla kan alltid klättre upp igen. Fyll dig själv med positiv energi, som ; det här klarar jag, eller ; jag duger precis som jag är! :) Livet gårvidare det som har hänt är passé och något som nödvändigtvis inte behöver forma oss som individer om vi inte vill det. Ingen annan än dig själv kan styra och kontrollera din glädje, det är DU som har kraften att förändra vad som helst om dig själv eller ditt liv eller vad du nu vill förändra.







9. Resonera kring vad du tror är individens respektive samhällets "fel" och ansvar när det kommer till stress, utbrändhet och stresshantering/läkning?
Samhället sätter stor press på oss Svenskar, vi förväntas leva upp till den redan satta stereotypen om hur en "bra" svensson skall vara. Depression är numera en folksjukdom och snart känns det som att varenda människa som man möter på gatan kommer att äta antideppresiva. Detta är väldigt tragiskt då vi i Sverige har det så pass bra i jämförelse med andra länder. Vi behöver lära oss att uppskatta allt det vackra vi har omkring oss - inse värdet i det vi har. Men vi förväntas vara supermänniskor hela tiden och vi är medvetna om att ifall vi inte kan leva upp till de förväntningar som vår omgivning kräver så kommer vi känna oss misslyckade.
Det är dags att sänka ribban, inse att vi alla har brister och att ingen är perfekt. Det är okej att vara deppig, utmattad och trött på livet ibland. Stannar man aldrig upp och känner efter hur man mår, utan hela tiden kämpar, kämpar och kämpar så kommer verkligheten ikapp en tillslut och då står man där som ett frågetecken i livet utan någon kraft överhuvudtaget. Man behöver vila, andas och låta sina tankar passera igenom huvudet. Ingen orkar att leva som en robot, även om man kanske skulle önska att man kunde göra det ibland för att orka med vardagen.
Tumblr_ljiacoqzcl1qb2dj2o1_500_large
Livet är till för att levas och till för att älskas. Mår man inte bra så finns det oändligt många sätt att förändra sin livssituation på, vi i sverige har bra förutsättningar för att kunna nå våra drömmar. Ingenting är omöjligt och det viktigaste är att man lyssnar till sig själv, följer sitt hjärtas röst och inte låter omgivningen styra ens liv.

Det kemiskt-biologiska perspektivet

- Vilken är nervcellernas funktion och hur fungerar de?

En nervcell eller en neuron är en celltyp i nervsystemet som ansvarar för mottagandet och överförandet av nervimpulser. Nervcellen kan betraktas som nervsystemets mest grundläggande enhet även fast den inte är den enda celltypen som finns i nervsystemet. Anatalet neuroner i hjärnan - hjärnceller, kan räknas uppgå till ungefär 100 miljarder. Det finns många olika nervceller som skiljer sig till utseende, funktion och vart i nervsystemet de finns.  De brukar delas upp i sensoriska neuron, neuron i hjärnan och motorneuron:

  • Människan mister cirka 1 nervcell i sekunden, omräknat till vikt blir det omkring 1 gram per år som försvinner från hjärnan. Varje nervcell väger således cirka 30 nanogram (0,00000003 gram).
  • Bipolära neuron finns i ögats näthinna och är sensoriska neuron.
  • Somatosensoriska neuron finns i hud och muskler och är sensoriska neuron.
  • Associationsceller finns i thalamus.
  • Pyramidalceller finns i cortex.
  • Purkinjeceller finns i cerebellum.
  • Motorneuron finns i ryggraden.




- Redogör för nervsystemets uppbyggnad?


Man skiljer på perifera nervsystemet (PNS) och centrala nervsystemet (CNS). Till de centrala nervsystemet hör lillhjärnan, storhjärnan, näthinnan och ryggmärgen med förlängda märgen. PNS utgör övriga delar av nervsystemet. Inom både CNS och PNS finns såkallade ganglier vilka är anhoppningar av nervcellskroppar.

Det finns viljestyrda och icke viljestyrda nervfunktioner. De nerver till inälvsmusklerna brukar betraktas som icke vilja styrda medan de motoriska nerverna till skelettmusklerna är viljestyrda.

Som jag tidigare nämnt finns det 100 miljarder nervceller och de centrala nervsystemet innehåller ungefär tio gånger så många gliaceller. Nervsystemet består av nervvävnad som i sin tur då består dels av nervceller, gliaceller.

Från neuronerna sänds elektriska eller kemiska signaler ut, vi kallar det nervimpulser. Nervtrådar - trådformade cellutskott går genom ela kroppen och utgår från nervcellskroppar som är samlade i särskilda organ. Gliaceller ger stöd åt nervtrådar men det sker ett visst utbyte av information mellan nervcellen och gliacellen i form av elektriska signaler.




- Redogör för hjärnans utveckling och funktion

Hjärnan är en del av det centrala nervsystemet och är den styrande delen. Hjärnan kontrollerar samt kordinerar olika kroppsfunktioner så som västebalans, blodtryck, kroppstemperatur och hjärtat. Hjärnan styr även de mentala funktionerna som intellekt, minne, känslor samt inlärning.

Hjärnan kan lagra och plocka fram information, men andra ord minnen - tack vare alla nervcellers kopplingar. Forskarna hävdar att minnet är utspritt över hela hjärnan. 

En viss konsensus råder dock kring den generella fysiska placeringen av minnen i hjärnan, så kallade engrammer:
  • Arbetsminne, spatialt minne - hippocampus.
  • Deklarativt minne - temporalloben.
  • Proceduralt minne - cerebellum och striatum.
  • Konsolidering - diencephalon.
  • Emotionellt minne - amygdala.


Om en person är med om en olycka och får skador på hjärnan kan detta leda till att personen hamnar i koma eller i värsta fall blir hjärndöd. Är man hjärndöd kan rent kroppsliga funktioner uppehålas men det är helt omöjligt att återuppliva en person som drabbats av hjärndöd. 


Hjärnans forskning är relativt ung. Tänkare som Aristoteles trodde att människans mentala aktiviteter skedde i hjärtat medan anatomen Galenos insåg hjärnans betydelse och gav faktiskt kranialnerverna den numrering som vi använder idag. Det var först under renässansen som hjärnans anatomi systematiskt utforskades på et vetenskapligt sätt.


Hjärnhalvorna har olika förmågor, den vänstra halvan rymmer matematik, logik, analysförmåga medvetande, språkförmåga i både tal och skrift, samt jagets historiska aspekter och framtidsplaner. Den arbetar sekventiellt, vilket innebär att den koncentrerar sig på en sak i taget. Högra halvan står för omedvetna förmågor som intuition, kreativitet, orienteringsförmåga, bildförmåga, formkänsla, helhetsuppfattning, känslosamhet, igenkänning av ansikten, tolkning av ansiktsuttryck och musikalitet. Den håller sig till det som finns här och nu men arbetar med många olika saker samtidigt.




- Redogör för känslornas kemi


I hjärnans styrs våra känslor, allt som vi känner och upplever har med signalsubstanser att göra. En signalsubstans är ett ämne som förmedlar en nervsignal på kemisk väg från en nervcell till en annan. 

I dagens läge har forskarna kommit fram till att det finns ca 50 stycken signalsubstanser. De vanligaste är  dopamin, serotonin, gaba, noradrenalin och glutamat. Sedan finns även acetylkolin, endorfin, oxytocin med flera.







Kortfattat om dessa signalsubstanser:


Dopamin

Beteende, kognition, viljestyrda rörelser, motivation, belöning, sömn, humör,
koncentration, inlärning


Serotonin

Aptit, humör, ilska

Noadrenalin

Stresshormon, vakenhet och upphetsning

Glutamat

Minne och inlärning

Gaba

Ångestdämpande, muskelavslappnande

- Egna tankar kring det kemiskt-biologiska perspektivet

Jag finner det väldigt intressant att läsa om hjärnans signalsubstanser. Speciellt när jag läser om serotonin, då jag själv har haft serotoninbrist vilket ledde till nedstämdhet samt depression. För att jag skulle må bättre krävdes det att jag skulle börja med ett serotoninhöjande preparat - Sertralin. Redan efter en veckas behandling märkte jag  stor skillnad och nu efter ett halvår så mår jag toppen! Under de mörka vintermånaderna kan serotoninet minska i hjärnan då solen sällan är framme, detta kan leda till att många får en så kallad "vinterdepression". Jag tycker att man borde läsa mer om känslornas kemi för att kunna förstå varför man reagerar på vissa sätt i olika situationer. Jag tror man får en större förståelse för sina känslor genom att vara medveten om hur våra signalsubstanser fungerar.


RSS 2.0