Dvärgen - recension
Dvärgen
"Det finns något gott i alla människor", finns det verkligen det? Finns det inte folk som är onda i varje åder som sträcker sig igenom kroppen, som ser livet som en pest och hatar alla de möter?
Vad är det som gör så att en människa kan känna så otroligt mycket hat? Föds vi alla som små, oskyldiga änglar som formas efter omgivningen och uppfostran eller föds vissa av oss fulla av hat?
Det finns mycket att spekulera i men vi kan väl fastställa att en människa som vuxit upp under riktigt dåliga förhållanden kan ha svårt för att älska och för att känna livslust samt se det positiva i livet.
Pär Lagerkvists bok "Dvärgen" handlar om en mycket ondskefull dvärg som lever och jobbar på ett furstedömme i renesansäns Italien. Under denna tidsepok drev man gärna med dvärgar och man såg dem som en annan människorart. Ofta anställdes dvärgar vid hovet för underhållnings skull, för att skratta åt. Men dvärgen vi får följa i denna bok ville inte förnedra sig själv på detta sätt. Han förklarar tidigt i boken att hans utseende inte passar ihop med löjeväckande upptåg. Ingen har ens föreslagit honom att göra konster för att få herrskapet att skratta. Dvärgen ser äldre ut än vad han är, han ansikte är alldeles fullt av rynkor vilket inte besvärar hon om alls. Istället gillar han att han utseende säger en annan sak om hans verkliga ålder, han tror sig tillhöra en annan ras än de andra dvärgarna och han tycker att andras ansikten är fullkomligt intetsägande.
Fursten vid hovet är dvärgen mycket bevågen. Han är en stor och mäktig man med stora planer som enligt dvärgen vet hur man ska sätta dem i verket. Han är den enda som dvärgen mött som han inte föraktar trots att han är mycket falsk.
Dvärgen känner stort hat mot människan, kanske för att han själv inte behandlas som en. Han är ond och vill gärna se andra människor lida och plågas. Dvärgen är den enda kortväxta människan vid hovet nu eftersom att han ströp den andra dvärgen Josafat vid en brottningskamp som anordnades på furstedömet. Han blir därefter furstens närmaste tjänare.
Dvärgen känner sig viktig och betydelsefull inför sin furste. Han får sina kläder uppsydda av bitar som blir över av furstens dräkter och klär sig därmed för att likna honom så mycket som möjligt. På så sätt anser han sig vara ganska så lik fursten, fast i en mindre version. "Om man såg mig igenom ett sådant glas som de där narrarna i västra tornet riktar mot stjärnorna, skulle man kunna tro att jag var han själv".
När dvärgen tvingas stå modell och klä av sig naken inför en konstnär som besöker hovet vid namn Mäster Bernando fylls han av skam. Han blir förnedrad då hans kropp ska studeras för att sedan avtecknas av denne konstnär. Eftersom att han skyr allt som kan tänkas få honom att framstå som löjlig väcker det starka känslor hos honom. Detta blir så överväldigande för dvärgen att han försöker sticka sin dolk i Bernando utan att lyckas då han på grund av sin maktlöshet snabbt blir avväpnad. Denna händelse blir ett startskott för de vedervärdiga handlingar dvärgen kommer att göra framöver.
Fursten vid namn Leone är gift med furstinnan Teodora. Dvärgen hatar Teodora då han delar hennes hemlighet om hennes otrohet med en man vid namn Don Riccardo. Dvärgen hatar kärlek, konst och allt som är positivt för en människa. Han hatar det som han inte kan förstå sig på. Något han inte förstår är furstinnan. Trots starkt hat känner han ändå en viss kärlek till Teodora vilket man förstår längre fram i boken. Han låter sig till och med torteras för att bevara furstinnans hemligheter.
När ett krig utbryter två stammar emellan vill dvärgen inget hellre än att vara med och få chansen att döda. Men han avvisas pga sin längd. Han älskar dock kriget och tanken på att människorna utplånar varandra. Han är grym och han gillar det. Han säger själv att det tillfredställer honom att märka att han är hatad. Han känner sådan avsky för det mesta och saknar empati. Han berättar att även han aldrig känner skräcken som människan upplever. Att han dödade Josafat har han inte den minsta ånger över.
Lagerkvist
Pär Lagerkvist föddes 1891, han växte upp i ett kristet hem men när han sedan kom upp i tonåren och började läsa frigjorde han sig från kristendommen. Den djupt bibliska fromhet han hade varit omgiven av som barn lämnade han nu bakom sig. Lagerkvist upplevde säkerligen känslan av att en helt ny värld öppnade sig framför hans ögon då det fanns så mycket mer att upptäcka och förstå än bara än den gammalkyrkliga kristendommen.
Lagerkvists levnad sträckte sig över de båda världskrigen. 1914 bröt första världskriget ut och 1939 startade andra välrdskriget. Det var en föränderlig tid full av oro, hot och förintelse blandat med framtidstro. Man började ställa frågor kring människans ondska och gud. Kyrkan hade numera inte samma inflytande, en teknisk utveckling skedde och klassamhället sattes i förändring. Det skedde så otroligt mycket just nu och detta påverkade säkerligen Pärs författarskap. Lagerkvist var antinazist, han engagerade sig och deltog i samhällsdebatten kring kriget som Sverige valde att stå utanför. Medan våra grannländer var ockuperade och indragna valde Sverige den fega vägen. Känslor och frågor måste genererats fram av detta. Skammen måste varit stor och det måste funnits en del substans där att utgå ifrån som författarre.
Man kan kortfattat säga att Pär Lagerkvist levde i en tid då allt sattes i förändring. Stora världsfrågor ställdes och man började ifrågasätta gud när människan bl.a. krigade på detta sätt. Vart kom all ondska ifrån? Hur kunde vi slakta våra medmänniskor på detta sätt? Vad var egentligen viktigt i livet och hur stor betydelse har kärleken för människan?
I sin roman "Dvärgen" skriver Lagerkvist om den onda lilla människan som avskyr människor trots att han är en själv. Man kan tycka sig se tydliga likheter mellan Hitler och dvärgen då Hitler hatade judar medan dvärgen hatade människor. Dem ansåg sig inte tillhöra samma ras deras "fiender". Pär Lagerkvist inspirerades av det pågående kriget i sin roman, man kan dra tydliga paraleller mellan Dvärgen och Hitlers tankesätt, båda två upplevde starkt hat. Och de var inte rädda för att lyssna till ondskan och begå fruktansvärda handlingar.
Boken är skriven i dagboksform ur en ond och apatisk dvärgs perspektiv. Allt som man idag kan betrakta som mänskligt var något Dvärgen äcklades av, känslor, svagheter och lustar är något som han föraktade. Allt som man kan relatera till svaghet är något som han avskyr, allt som dock handlade om styrka och makt var något som han beundrade. Fursten Leone som var en mäktig man var dvärgens idealmänniska. Att vara falsk, våldsamm och aggressiv var något dvärgen ansåg vara positivt.
Som jag tidigare nämnt började nog många i samband med andra världskriget att ställa sig frågan kring hur vi kan utföra så onda handlingar. Pär Lagerkvist allmänmänskliga frågor kring vad som är gott och vad som är ont ställs i hans roman. Frågor som blev aktuella under krigsåren. Per studerade darwinismen och hade säkert goda kunskaper i psykologi. Freuds tankar tas upp i "Dvärgen". Dvärgen har en speciell självbild.
"Det är mitt öde att också hata mitt eget folk. Min egen stam är mig förhatlig.
Men jag hatar också mig själv. Jag äter mitt eget gallsprängda kött. Jag dricker mitt eget förgiftade blod. Jag begår var dag min ensliga nattvard som mitt folks dystre överstepräst"
Enligt Freuds psykoanalytiska teori som säkert var något som Pär grundade sig i kan man säga att dvärgen har utvecklat en narcissistisk identifikation vilket innebär att han gärna identifierar sig själv med personer som exempelvis fursten som påminner honom om han själv. Samtidigt som dvärgen nedvärderar sig själv så beskriver han sig i vissa fall som bättre än andra, man förstår ganska så snabbt in i boken att hans syn på sig själv är ganska så ambivalent.
Dvärgen bryr sig inte om kommande generationer. Han är likgiltig och räds inte för att vara ensam.
"...Förresten hade hon fel i att vi kunnat skänka henne något barn. Vi dvärgar föder inga barn, vi är ofruktsamma på hrund av vår väsenart. Vi sysslar inte med livets fortbestånd och önskar det inte ens..."
Det som boken tar upp mest är ondskan, hatet och psykologin kring varför en människa kan vara så känslokall. Dvärgen saknar all empati, han är så sval som man kan vara men samtidigt förstår man honom med tanke på hur han har blivit behandlad. Att "Dvärgen" utspelar sig under renässansen kan man märka på de människor som besöker hovet. Klassicismen växte fram i denna tid full av poeter och konstnärer. Karaktärerna i boken som besökte furstedömmet gillade att disskutera, filosofera och läsa dikter, något som var typiskt under renässansen och något som dvärgen inte uppskattade.
Jag har inte läst någon annan av Lagerkvist romaner men kommer säkerligen att göra det i framtiden efter att ha läst Dvärgen. Jag blev farcinerad och många frågor ställdes inom mig i samband med att jag läste boken och gjorde denna recenssion. Lagerkvist skriver på ett spännande sätt och man vill inte lägga ifrån sig boken. Att han skriver utan kapitell känndes lite ovanligt men samtidigt var boken väldigt lättläst.
Dvärgen
♦
"Det finns något gott i alla människor", finns det verkligen det? Finns det inte folk som är onda i varje åder som sträcker sig igenom kroppen, som ser livet som en pest och hatar alla de möter?
♦
Vad är det som gör så att en människa kan känna så otroligt mycket hat? Föds vi alla som små, oskyldiga änglar som formas efter omgivningen och uppfostran eller föds vissa av oss fulla av hat?
Det finns mycket att spekulera i men vi kan väl fastställa att en människa som vuxit upp under riktigt dåliga förhållanden kan ha svårt för att älska och för att känna livslust samt se det positiva i livet.
♦
Pär Lagerkvists bok "Dvärgen" handlar om en mycket ondskefull dvärg som lever och jobbar på ett furstedömme i renässansens Italien. Under denna tidsepok drev man gärna med dvärgar och man såg dem som en annan människorart. Ofta anställdes dvärgar vid hovet för underhållnings skull, för att skratta åt. Men dvärgen vi får följa i denna bok ville inte förnedra sig själv på detta sätt. Han förklarar tidigt i boken att hans utseende inte passar ihop med löjeväckande upptåg. Ingen har ens föreslagit honom att göra konster för att få herrskapet att skratta. Dvärgen ser äldre ut än vad han är, han ansikte är alldeles fullt av rynkor vilket inte besvärar hon om alls. Istället gillar han att han utseende säger en annan sak om hans verkliga ålder, han tror sig tillhöra en annan ras än de andra dvärgarna och han tycker att andras ansikten är fullkomligt intetsägande.
♦
Fursten vid hovet är dvärgen mycket bevågen. Han är en stor och mäktig man med stora planer som enligt dvärgen vet hur man ska sätta dem i verket. Han är den enda som dvärgen mött som han inte föraktar trots att han är mycket falsk.
♦
Dvärgen känner stort hat mot människan, kanske för att han själv inte behandlas som en. Han är ond och vill gärna se andra människor lida och plågas. Dvärgen är den enda kortväxta människan vid hovet nu eftersom att han ströp den andra dvärgen Josafat vid en brottningskamp som anordnades på furstedömet. Han blir därefter furstens närmaste tjänare.
♦
Dvärgen känner sig viktig och betydelsefull inför sin furste. Han får sina kläder uppsydda av bitar som blir över av furstens dräkter och klär sig därmed för att likna honom så mycket som möjligt. På så sätt anser han sig vara ganska så lik fursten, fast i en mindre version. "Om man såg mig igenom ett sådant glas som de där narrarna i västra tornet riktar mot stjärnorna, skulle man kunna tro att jag var han själv".
♦
När dvärgen tvingas stå modell och klä av sig naken inför en konstnär som besöker hovet vid namn Mäster Bernando fylls han av skam. Han blir förnedrad då hans kropp ska studeras för att sedan avtecknas av denne konstnär. Eftersom att han skyr allt som kan tänkas få honom att framstå som löjlig väcker det starka känslor hos honom. Detta blir så överväldigande för dvärgen att han försöker sticka sin dolk i Bernando utan att lyckas då han på grund av sin maktlöshet snabbt blir avväpnad. Denna händelse blir ett startskott för de vedervärdiga handlingar dvärgen kommer att göra framöver.
♦
Fursten vid namn Leone är gift med furstinnan Teodora. Dvärgen hatar Teodora då han delar hennes hemlighet om hennes otrohet med en man vid namn Don Riccardo. Dvärgen hatar kärlek, konst och allt som är positivt för en människa. Han hatar det som han inte kan förstå sig på. Något han inte förstår är furstinnan. Trots starkt hat känner han ändå en viss kärlek till Teodora vilket man förstår längre fram i boken. Han låter sig till och med torteras för att bevara furstinnans hemligheter.
♦
När ett krig utbryter två stammar emellan vill dvärgen inget hellre än att vara med och få chansen att döda. Men han avvisas pga sin längd. Han älskar dock kriget och tanken på att människorna utplånar varandra. Han är grym och han gillar det. Han säger själv att det tillfredställer honom att märka att han är hatad. Han känner sådan avsky för det mesta och saknar empati. Han berättar att även han aldrig känner skräcken som människan upplever. Att han dödade Josafat har han inte den minsta ånger över.
♦
Lagerkvist
♦
Pär Lagerkvist föddes 1891, han växte upp i ett kristet hem men när han sedan kom upp i tonåren och började läsa frigjorde han sig från kristendommen. Den djupt bibliska fromhet han hade varit omgiven av som barn lämnade han nu bakom sig. Lagerkvist upplevde säkerligen känslan av att en helt ny värld öppnade sig framför hans ögon då det fanns så mycket mer att upptäcka och förstå än bara än den gammalkyrkliga kristendommen.
♦
Lagerkvists levnad sträckte sig över de båda världskrigen. 1914 bröt första världskriget ut och 1939 startade andra välrdskriget. Det var en föränderlig tid full av oro, hot och förintelse blandat med framtidstro. Man började ställa frågor kring människans ondska och gud. Kyrkan hade numera inte samma inflytande, en teknisk utveckling skedde och klassamhället sattes i förändring. Det skedde så otroligt mycket just nu och detta påverkade säkerligen Pärs författarskap. Lagerkvist var antinazist, han engagerade sig och deltog i samhällsdebatten kring kriget som Sverige valde att stå utanför. Medan våra grannländer var ockuperade och indragna valde Sverige den fega vägen. Känslor och frågor måste genererats fram av detta. Skammen måste varit stor och det måste funnits en del substans där att utgå ifrån som författarre.
♦
Man kan kortfattat säga att Pär Lagerkvist levde i en tid då allt sattes i förändring. Stora världsfrågor ställdes och man började ifrågasätta gud när människan bl.a. krigade på detta sätt. Vart kom all ondska ifrån? Hur kunde vi slakta våra medmänniskor på detta sätt? Vad var egentligen viktigt i livet och hur stor betydelse har kärleken för människan?
♦
I sin roman "Dvärgen" skriver Lagerkvist om den onda lilla människan som avskyr människor trots att han är en själv. Man kan tycka sig se tydliga likheter mellan Hitler och dvärgen då Hitler hatade judar medan dvärgen hatade människor. Dem ansåg sig inte tillhöra samma ras deras "fiender". Pär Lagerkvist inspirerades av det pågående kriget i sin roman, man kan dra tydliga paraleller mellan Dvärgen och Hitlers tankesätt, båda två upplevde starkt hat. Och de var inte rädda för att lyssna till ondskan och begå fruktansvärda handlingar.
♦
Boken är skriven i dagboksform ur en ond och apatisk dvärgs perspektiv. Allt som man idag kan betrakta som mänskligt var något Dvärgen äcklades av, känslor, svagheter och lustar är något som han föraktade. Allt som man kan relatera till svaghet är något som han avskyr, allt som dock handlade om styrka och makt var något som han beundrade. Fursten Leone som var en mäktig man var dvärgens idealmänniska. Att vara falsk, våldsamm och aggressiv var något dvärgen ansåg vara positivt.
♦
Som jag tidigare nämnt började nog många i samband med andra världskriget att ställa sig frågan kring hur vi kan utföra så onda handlingar. Pär Lagerkvist allmänmänskliga frågor kring vad som är gott och vad som är ont ställs i hans roman. Frågor som blev aktuella under krigsåren. Per studerade darwinismen och hade säkert goda kunskaper i psykologi. Freuds tankar tas upp i "Dvärgen". Dvärgen har en speciell självbild.
"Det är mitt öde att också hata mitt eget folk. Min egen stam är mig förhatlig.
Men jag hatar också mig själv. Jag äter mitt eget gallsprängda kött. Jag dricker mitt eget förgiftade blod. Jag begår var dag min ensliga nattvard som mitt folks dystre överstepräst"
♦
Enligt Freuds psykoanalytiska teori som säkert var något som Pär grundade sig i kan man säga att dvärgen har utvecklat en narcissistisk identifikation vilket innebär att han gärna identifierar sig själv med personer som exempelvis fursten som påminner honom om han själv. Samtidigt som dvärgen nedvärderar sig själv så beskriver han sig i vissa fall som bättre än andra, man förstår ganska så snabbt in i boken att hans syn på sig själv är ganska så ambivalent.
♦
Dvärgen bryr sig inte om kommande generationer. Han är likgiltig och räds inte för att vara ensam.
"...Förresten hade hon fel i att vi kunnat skänka henne något barn. Vi dvärgar föder inga barn, vi är ofruktsamma på grund av vår väsenart. Vi sysslar inte med livets fortbestånd och önskar det inte ens..."
♦
Det som boken tar upp mest är ondskan, hatet och psykologin kring varför en människa kan vara så känslokall. Dvärgen saknar all empati, han är så sval som man kan vara men samtidigt förstår man honom med tanke på hur han har blivit behandlad. Att "Dvärgen" utspelar sig under renässansen kan man märka på de människor som besöker hovet. Klassicismen växte fram i denna tid full av poeter och konstnärer. Karaktärerna i boken som besökte furstedömmet gillade att disskutera, filosofera och läsa dikter, något som var typiskt under renässansen och något som dvärgen inte uppskattade.
♦
Jag har inte läst någon annan av Lagerkvist romaner men kommer säkerligen att göra det i framtiden efter att ha läst Dvärgen. Jag blev farcinerad och många frågor ställdes inom mig i samband med att jag läste boken och gjorde denna recenssion. Lagerkvist skriver på ett spännande sätt och man vill inte lägga ifrån sig boken. Att han skriver utan kapitell känndes lite ovanligt men samtidigt var boken väldigt lättläst.
Kortuppgift - renässansen
1. Under renässansen innebar upptäckten av boktryckarkonsten en revolution. Hur då? På vilket sätt tror ni att man i framtiden kommer att prata om IT-samhällets påverkan på det skrivna ordet?
Tidigare hade man skrivit böckerna för hand, trycktekniken fanns men den hade inte varit vidare effektiv. Men när tryckpressen och trycksvärtan utvecklades kunde man framställa böcker i stora antal exemplar. Man nådde nu ut till fler människor än någonsin tidigare. Politik, vetenskap, kunskap och religioner kunde nu spridas till allt fler läsare. Detta gjorde så att fler människor började fundera. Nya ideér och tankar uppstod bland befolkningen.
Att se våran egen tid är väldigt svårt. Att förstå samtidens uttryck är knepigt, mycket utav det vi gör är säkerligen omedvetet. Men detta är en tid då vi alltid är eller försöker vara tillgängliga, vi försöker att vara så effektiva som möjligt med vårat språk, allt ska gå så fort som möjligt. Vi förkortar meddelanden, ändrar om orden och dagens ungdommar har nästan skapat sig ett eget språk via internet.
Vi är hela tiden under pågående förbättring, sedan kapitalismen kom har folk hela tiden velat utveckla fram saker och ting för att tjäna mer pengar. Vi lever i ett väldigt materiellt samhälle där vi hela tiden ska vara så uppdaterade som möjligt, produkterna som framställs är ofta menade att vara verktyg för våran komunikation. Datorer, mobiler, surfplattor - vi är helt tokiga i dessa komunikationsbärare. Men samtidigt blir avståndet mellan oss människor ännu längre tack vare denna sorts form av teknik. Vi är komunicerbara dygnet runt, men vart har det personliga tagit vägen? Vi möts ju inte ens.
Effiktiviteten vi strävar efter påverkar det skriva ordet. Det skulle inte förvåna mig ifall vi om 10 år använder oss utav sifferkombinationer eller symboler för att snabbt kunna svara på ett meddelande.
Att idag få ett långt handskrivet brev skulle vara oerhört uppskattad av mig, eller vad tycker ni andra?
1. Under renässansen innebar upptäckten av boktryckarkonsten en revolution. Hur då? På vilket sätt tror ni att man i framtiden kommer att prata om IT-samhällets påverkan på det skrivna ordet?
♦
Tidigare hade man skrivit böckerna för hand, trycktekniken fanns men den hade inte varit vidare effektiv. Men när tryckpressen och trycksvärtan utvecklades kunde man framställa böcker i stora antal exemplar. Man nådde nu ut till fler människor än någonsin tidigare. Politik, vetenskap, kunskap och religioner kunde nu spridas till allt fler läsare. Detta gjorde så att fler människor började fundera. Nya ideér och tankar uppstod bland befolkningen.
♦
Att se våran egen tid är väldigt svårt. Att förstå samtidens uttryck är knepigt, mycket utav det vi gör är säkerligen omedvetet. Men detta är en tid då vi alltid är eller försöker vara tillgängliga, vi försöker att vara så effektiva som möjligt med vårat språk, allt ska gå så fort som möjligt. Vi förkortar meddelanden, ändrar om orden och dagens ungdommar har nästan skapat sig ett eget språk via internet.
♦
Vi är hela tiden under pågående förbättring, sedan kapitalismen kom har folk hela tiden velat utveckla fram saker och ting för att tjäna mer pengar. Vi lever i ett väldigt materiellt samhälle där vi hela tiden ska vara så uppdaterade som möjligt, produkterna som framställs är ofta menade att vara verktyg för våran komunikation. Datorer, mobiler, surfplattor - vi är helt tokiga i dessa komunikationsbärare. Men samtidigt blir avståndet mellan oss människor ännu längre tack vare denna sorts form av teknik. Vi är komunicerbara dygnet runt, men vart har det personliga tagit vägen? Vi möts ju inte ens.
♦
Effiktiviteten vi strävar efter påverkar det skriva ordet. Det skulle inte förvåna mig ifall vi om 10 år använder oss utav sifferkombinationer eller symboler för att snabbt kunna svara på ett meddelande.
♦
Att idag få ett långt handskrivet brev skulle vara oerhört uppskattad av mig, eller vad tycker ni andra?
Frågor - kort uppgift litteratur, medeltiden
1.I programmet säger Rebecca Vinterbarn Elg att man kan förstå att folket som levde på
medeltiden behövde lite kortare och bitvis lättsamma berättelser, skrivna på det egna språket. Varför behövde de det just då? Har vi ett behov av samma slags lättsamma berättelser idag? Varför/
varför inte?
Vi har breddat vårat intellekt, vi inser idag vikten av komunikation och lärande.
Litteraturen är idag oerhört betydelsefull i sammhället till skillnad från medeltiden då få hade möjligheten att ens få lära sig att läsa. För att nå ut till allmänheten använde man sig av då lättsamma historier, skrivet på ett sådant sätt så att alla förstod.
2. Under medeltiden styrdes folket av furstar, riddare och kyrkan säger Rebecca Vinterbarn Elg i programmet. Vad styrs vi av idag, tror ni? Hur mycket av våra liv väljer vi själva och hur mycket
påverkas vi medvetet, och omedvetet, av andra personer/instanser/ideal?
Vi påverkas med all säkerhet jättemycket av andra personer i vår omgivning. Våra val i livet är starkt påverkade av samhället och vad man förväntas leva upp till. Samhället sätter krav på individen. Vad händer om man avviker? Hur blir vi behandlade då? Alla människor kan ju inte gjutas i samma form...
3. Riddarromanerna fungerade som etikettböcker för adeln på medeltiden; pojkarna skulle lära sig ridderlighet och hjältemod och flickorna skulle lära sig lydighet och kyskhet. Vad finns det för etikettregler/normer om uppförande idag? Är de rimliga tycker ni? Ser de olika ut för pojkar och
flickor? Vad beror det på? Vad händer om man bryter mot etiketten/normen?
Det finns fortfarande stora normer som råder kring hur man bör uppföra sig beroende på om man är tjej eller kille, kvinna eller man. Men jämnställdheten har verkligen gått framåt, det är en enorm skillnad på etikettreglerna som fanns då i jämförelse med de som finns idag. På 40- 50 år har mycket hänt inom vett och etikett, då tilltalsnam som "ni", "fru", "herr" och "fröken" var något som skulle användas i det vardagliga språket. Att använda ord som "du" kunde lätt irritera folk då det var nästintill oförskämt.
Det finns ju alltid regler kring hur man ska bete sig, dem finns där oavsett om vi ser dem eller inte. Vad som råder idag kan vara svårt att sätta fingret på, det tidstypiska kanske först blir uppenbart om några år. Vi kanske lever i ett samhälle som senare kommer att uppfattas som makabert. Utbrändhet, depression - kanske kommer vi på orsakerna till dessa omfattande problem i "framtidens ljus"? ;-)
1.I programmet säger Rebecca Vinterbarn Elg att man kan förstå att folket som levde på
medeltiden behövde lite kortare och bitvis lättsamma berättelser, skrivna på det egna språket. Varför behövde de det just då? Har vi ett behov av samma slags lättsamma berättelser idag? Varför/
varför inte?
♦
Vi har breddat vårat intellekt, vi inser idag vikten av komunikation och lärande.
Litteraturen är idag oerhört betydelsefull i sammhället till skillnad från medeltiden då få hade möjligheten att ens få lära sig att läsa. För att nå ut till allmänheten använde man sig av då lättsamma historier, skrivet på ett sådant sätt så att alla förstod.
2. Under medeltiden styrdes folket av furstar, riddare♦ och kyrkan säger Rebecca Vinterbarn Elg i programmet. Vad styrs vi av idag, tror ni? Hur mycket av våra liv väljer vi själva och hur mycket
påverkas vi medvetet, och omedvetet, av andra personer/instanser/ideal?
♦
Vi påverkas med all säkerhet jättemycket av andra personer i vår omgivning. Våra val i livet är starkt påverkade av samhället och vad man förväntas leva upp till. Samhället sätter krav på individen. Vad händer om man avviker? Hur blir vi behandlade då? Alla människor kan ju inte gjutas i samma form...
♦
3. Riddarromanerna fungerade som etikettböcker för adeln på medeltiden; pojkarna skulle lära sig ridderlighet och hjältemod och flickorna skulle lära sig lydighet och kyskhet. Vad finns det för etikettregler/normer om uppförande idag? Är de rimliga tycker ni? Ser de olika ut för pojkar och
flickor? Vad beror det på? Vad händer om man bryter mot etiketten/normen?
♦
Det finns fortfarande stora normer som råder kring hur man bör uppföra sig beroende på om man är tjej eller kille, kvinna eller man. Men jämnställdheten har verkligen gått framåt, det är en enorm skillnad på etikettreglerna som fanns då i jämförelse med de som finns idag. På 40- 50 år har mycket hänt inom vett och etikett, då tilltalsnam som "ni", "fru", "herr" och "fröken" var något som skulle användas i det vardagliga språket. Att använda ord som "du" kunde lätt irritera folk då det var nästintill oförskämt.
♦
Det finns ju alltid regler kring hur man ska bete sig, dem finns där oavsett om vi ser dem eller inte. Vad som råder idag kan vara svårt att sätta fingret på, det tidstypiska kanske först blir uppenbart om några år. Vi kanske lever i ett samhälle som senare kommer att uppfattas som makabert. Utbrändhet, depression - kanske kommer vi på orsakerna till dessa omfattande problem i "framtidens ljus"? ;-)
Trafficking- bearbetad del.
1. Under renässansen innebar upptäckten av boktryckarkonsten en revolution. Hur då? På vilket sätt tror ni att man i framtiden kommer att prata om IT-samhällets påverkan på det skrivna ordet?
Tidigare hade man skrivit böckerna för hand, trycktekniken fanns men den hade inte varit vidare effektiv. Men när tryckpressen och trycksvärtan utvecklades kunde man framställa böcker i stora antal exemplar. Man nådde nu ut till fler människor än någonsin tidigare. Politik, vetenskap, kunskap och religioner kunde nu spridas till allt fler läsare. Detta gjorde så att fler människor började fundera. Nya ideér och tankar uppstod bland befolkningen.
Att se våran egen tid är väldigt svårt. Att förstå samtidens uttryck är knepigt, mycket utav det vi gör är säkerligen omedvetet. Men detta är en tid då vi alltid är eller försöker vara tillgängliga, vi försöker att vara så effektiva som möjligt med vårat språk, allt ska gå så fort som möjligt. Vi förkortar meddelanden, ändrar om orden och dagens ungdommar har nästan skapat sig ett eget språk via internet.
Vi är hela tiden under pågående förbättring, sedan kapitalismen kom har folk hela tiden velat utveckla fram saker och ting för att tjäna mer pengar. Vi lever i ett väldigt materiellt samhälle där vi hela tiden ska vara så uppdaterade som möjligt, produkterna som framställs är ofta menade att vara verktyg för våran komunikation. Datorer, mobiler, surfplattor - vi är helt tokiga i dessa komunikationsbärare. Men samtidigt blir avståndet mellan oss människor ännu längre tack vare denna sorts form av teknik. Vi är komunicerbara dygnet runt, men vart har det personliga tagit vägen? Vi möts ju inte ens.
Effiktiviteten vi strävar efter påverkar det skriva ordet. Det skulle inte förvåna mig ifall vi om 10 år använder oss utav sifferkombinationer eller symboler för att snabbt kunna svara på ett meddelande.
Att idag få ett långt handskrivet brev skulle vara oerhört uppskattad av mig, eller vad tycker ni andra?
TRAFFICKING
Elena sitter inne i en lägenhet och tittar ut på barnen på gården som leker tillsammans och skrattar. Skratta var något som hon inte hade gjort sedan hon hade lämnat sitt hemland Ukraina för tre månader sedan. Elena får inte leka bland de andra barnen. Elena får inte gå ut, hon är inlåst i lägenheten alla timmar på dygnet. De enda människor Elena träffar är äldre män. Elena har fallit offer för trafficking, hon våldtas och säljs varje dag - därför skrattar inte Elena.
♦
För varje timme som går blir 125 barn offer för den sexhandel som idag är den tredje största brottsliga verksamheten i världen. Detta innebär att en miljon barn transporteras och sedan utnyttjas hänsynslöst varje år.
♦
Till Sverige förs det mellan 400-600 kvinnor varje år som sedan stängs in i lägenheter där de misshandlas, utnyttjas och våldtas. De är sexslavar, de säljs. Denna typ av människohandel kan förekomma på din ort, trots att du minst anar det. Den tanken är inte acceptabel. Tillsammans måste vi arbeta för att bekämpa människohandeln. Vi kan inte blunda åt det som sker runt omrking oss, hela tiden.
♦
Trafficking är vår tids slaveri, denna människohandel omfattar så många människor och det är så tragiskt att det är så många personer som bidrar till att denna handel ska kunna fungera. Orsaken till att så många luras in i sexhandeln beror på fattigdom och maktlöshet.
♦
Många flickor ifrån fattiga länder tror att de kan få ett bättre liv om de gifter sig med en utlänning. Drömmen om ett liv fritt ifrån problem slår dock sällan in. De säljs och verkligheten blir inte som de föreställt sig...
♦
– Jag tänkte ändå att mitt liv skulle bli bättre som gift i Sydkorea än det var i Vietnam. Jag skulle ju slippa vara fattig... Jag skulle kunna skicka pengar till mina föräldrar. Men när jag kom till Sydkorea var inget som jag hade tänkt mig, berättar Ninh som tvingades arbeta mycket hårt på sin fästmans gård. På kvällarna drack han och misshandlade henne, vissa nätter blev hon våldtagen.
♦
Förövarna som köper kvinnorna och barnen för att sedan sälja dem vidare kan till vardags ha ett fullt fungerande socialt liv. Genom falska löften, narkotika och våld kan dessa styra över de kvinnor och barn som de lyckats komma över. En människa kan säljas om och om igen och handeln är lönsam så länge det finns konsumenter. Detta behöver vi sätta stopp för.
♦
Korrupta poliser och tulltjänstemän bidrar till att man kan smuggla människor allt lättare över gränserna. Hur kan vi låta detta fortgå?
Många människor rövas bort och blir tvingade in i handeln, andra lämnar sin hemstad i hopp om en bättre framtid. Ett erbjudande som barnflicka i väst med hög lön kan vara väldigt lockande för en fattig flicka i öst, detta är hallickarna väl medvetna om och det utnyttjas i högsta grad.
♦
Om vi inte sätter ner foten snart och säger stopp för detta kommer handeln att växa sig allt större. Hur kan vi stå ut med att leva i en värld där vi vet att en så stor del av befolkningen ständigt utnyttjas och våldtas? Att våra medmänniskor dagligen tvingas att göra saker emot sin vilja för att kunna få mat och husrum. Eller för att rent utav inte bli ihjälslagna. Det är så många som hatar sexhandeln, ändå gör vi faktiskt inget åt den. Tillsammans kan vi göra skillnad. Vi måste vara uppmärksamma, handeln kan ske hos grannen mitt emot.
♦
Men hur ska vi kunna påverka den globala handeln? Det är så stort och man känner sig så liten när man tänker i dessa banor. Man ställer sig frågan hur detta kan vara möjligt. Som jag tidigare nämnt fortsätter denna handel så länge det finns konsumenter - men vilka är egentligen köparna? Är det småbarnspappan vi möter när vi handlar på Ica eller den högt uppsatta direktören? Vad är det som styr dem som köper? Inser dem verkligen vad dem bidrar till?
♦
Jag förstår inte hur denna form av brottslighet har kunnat växa sig så stor. Hur kan det vara möjligt att ett land som Sverige som anser sig själv vara så civiliserat och upplyst undgår människosmugglingen?
♦
Är de fattiga flickorna medvetna om de risker som finns med att ta dessa jobb som dem erbjuds? Förmodligen inte... Är det inte vårat ansvar då att på något sätt meddela dem om detta? Vi kan säkerligen göra så mycket mer än vad vi förstår. Detta behövs skrivas mer om i media för att ett startskott ska kunna gå igång, en början på något som förhoppningsvis kan få ett slut på denna inhumana handel.
Argumentation - Trafficking, första texten.
TRAFFICKING
För varje timme som går blir 125 barn offer för den sexhandel som idag är den tredje största brottsliga verksamheten i världen. Detta innebär att en miljon barn transporteras och sedan utnyttjas hänsynslöst varje år.
Till Sverige förs det mellan 400-600 kvinnor varje år som sedan stängs in i lägenheter där de misshandlas, utnyttjas och våldtas. De är sexslavar, de säljs. Denna typ av människohandel kan förekomma på din ort, trots att du minst anar det. Den tanken är inte acceptabel. Tillsammans måste vi arbeta för att bekämpa människohandeln. Vi kan inte blunda åt det som sker runt omrking oss, hela tiden.
Trafficking är vår tids slaveri, denna människohandel omfattar så många människor och det är så tragiskt att det är så många personer som bidrar till att denna handel ska kunna fungera. Förövarna som köper kvinnorna och barnen för att sedan sälja dem vidare kan till vardags ha ett fullt fungerande socialt liv. Genom falska löften, narkotika och våld kan dessa styra över de kvinnor och barn som de lyckats komma över. En människa kan säljas om och om igen och handeln är lönsam så länge det finns konsumenter. Detta behöver vi sätta stopp för.
Korrupta poliser och tulltjänstemän bidrar till att man kan smuggla människor allt lättare över gränserna. Hur kan vi låta detta fortgå?
Många människor rövas bort och blir tvingade in i handeln, andra lämnar sin hemstad i hopp om en bättre framtid. Ett erbjudande som barnflicka i väst med hög lön kan vara väldigt lockande för en fattig flicka i öst, detta är hallickarna väl medvetna om och det utnyttjas i högsta grad.
Om vi inte sätter ner foten snart och säger stopp för detta kommer handeln att växa sig allt större. Hur kan vi stå ut med att leva i en värld där vi vet att en så stor del av befolkningen ständigt utnyttjas och våldtas? Att våra medmänniskor dagligen tvingas att göra saker emot sin vilja för att kunna få mat och husrum. Eller för att rent utav inte bli ihjälslagna. Det är så många som hatar sexhandeln, ändå gör vi faktiskt inget åt den. Tillsammans kan vi göra skillnad. Vi måste vara uppmärksamma, handeln kan ske hos grannen mitt emot.
Men hur ska vi kunna påverka den globala handeln? Det är så stort och man känner sig så liten när man tänker i dessa banor. Man ställer sig frågan hur detta kan vara möjligt. Som jag tidigare nämnt fortsätter denna handel så länge det finns konsumenter - men vilka är egentligen köparna? Är det småbarnspappan vi möter när vi handlar på Ica eller den högt uppsatta direktören? Vad är det som styr dem som köper? Inser dem verkligen vad dem bidrar till?
Jag förstår inte hur denna form av brottslighet har kunnat växa sig så stor. Hur kan det vara möjligt att ett land som Sverige som anser sig själv vara så civiliserat och upplyst undgår människosmugglingen?
Är de fattiga flickorna medvetna om de risker som finns med att ta dessa jobb som dem erbjuds? Förmodligen inte... Är det inte vårat ansvar då att på något sätt meddela dem om detta? Vi kan säkerligen göra så mycket mer än vad vi förstår. Kanske sker det någon form av volontärarbete nere i de länder där trafficking är som vanligast, men de kriminella kanske på något sätt saktar ner eller rent utav gör det omöjligt för dessa att informera flickorna. Vad vet jag, jag är ju inte tillräckligt informerad. Detta behövs skrivas mer om i media för att ett startskott ska kunna gå igång, en början på något som förhoppningsvis kan få ett slut på denna inhumana handel.
TRAFFICKING
För varje timme som går blir 125 barn offer för den sexhandel som idag är den tredje största brottsliga verksamheten i världen. Detta innebär att en miljon barn transporteras och sedan utnyttjas hänsynslöst varje år.
Till Sverige förs det mellan 400-600 kvinnor varje år som sedan stängs in i lägenheter där de misshandlas, utnyttjas och våldtas. De är sexslavar, de säljs. Denna typ av människohandel kan förekomma på din ort, trots att du minst anar det. Den tanken är inte acceptabel. Tillsammans måste vi arbeta för att bekämpa människohandeln. Vi kan inte blunda åt det som sker runt omrking oss, hela tiden.
•
Trafficking är vår tids slaveri, denna människohandel omfattar så många människor och det är så tragiskt att det är så många personer som bidrar till att denna handel ska kunna fungera. Förövarna som köper kvinnorna och barnen för att sedan sälja dem vidare kan till vardags ha ett fullt fungerande socialt liv. Genom falska löften, narkotika och våld kan dessa styra över de kvinnor och barn som de lyckats komma över. En människa kan säljas om och om igen och handeln är lönsam så länge det finns konsumenter. Detta behöver vi sätta stopp för.
Korrupta poliser och tulltjänstemän bidrar till att man kan smuggla människor allt lättare över gränserna. Hur kan vi låta detta fortgå?
•
Många människor rövas bort och blir tvingade in i handeln, andra lämnar sin hemstad i hopp om en bättre framtid. Ett erbjudande som barnflicka i väst med hög lön kan vara väldigt lockande för en fattig flicka i öst, detta är hallickarna väl medvetna om och det utnyttjas i högsta grad.
Om vi inte sätter ner foten snart och säger stopp för detta kommer handeln att växa sig allt större. Hur kan vi stå ut med att leva i en värld där vi vet att en så stor del av befolkningen ständigt utnyttjas och våldtas? Att våra medmänniskor dagligen tvingas att göra saker emot sin vilja för att kunna få mat och husrum. Eller för att rent utav inte bli ihjälslagna.
•
Det är så många som hatar sexhandeln, ändå gör vi faktiskt inget åt den. Tillsammans kan vi göra skillnad. Vi måste vara uppmärksamma, handeln kan ske hos grannen mitt emot.
Men hur ska vi kunna påverka den globala handeln? Det är så stort och man känner sig så liten när man tänker i dessa banor. Man ställer sig frågan hur detta kan vara möjligt. Som jag tidigare nämnt fortsätter denna handel så länge det finns konsumenter - men vilka är egentligen köparna? Är det småbarnspappan vi möter när vi handlar på Ica eller den högt uppsatta direktören? Vad är det som styr dem som köper? Inser dem verkligen vad dem bidrar till?
•
Jag förstår inte hur denna form av brottslighet har kunnat växa sig så stor. Hur kan det vara möjligt att ett land som Sverige som anser sig själv vara så civiliserat och upplyst undgår människosmugglingen?
Är de fattiga flickorna medvetna om de risker som finns med att ta dessa jobb som dem erbjuds? Förmodligen inte... Är det inte vårat ansvar då att på något sätt meddela dem om detta? Vi kan säkerligen göra så mycket mer än vad vi förstår. Kanske sker det någon form av volontärarbete nere i de länder där trafficking är som vanligast, men de kriminella kanske på något sätt saktar ner eller rent utav gör det omöjligt för dessa att informera flickorna. Vad vet jag, jag är ju inte tillräckligt informerad. Detta behövs skrivas mer om i media för att ett startskott ska kunna gå igång, en början på något som förhoppningsvis kan få ett slut på denna inhumana handel.
ETT ANSPRÅKSLÖST FÖRSLAG
Goddag. Det är en helt vanlig tisdagsmorgon och jag slår mig ner framför datorn med en kopp kaffe för att påbörja dagens skoluppgifter. Jag har valt att arbeta med svenska och öppnar upp ett dokument som ska läsas igenom och sedan analyseras. Ämnet är argumentationsteknik och texten jag läser är Swifts förmodligen omtalade "Ett anspråkslöst förslag". Själv hade jag tidigare aldrig hört talas om varken Swift eller hans förslag som skulle komma att bli bland det mest bisarra jag har läst.
♦
En bit in i texten vet jag att det handlar om Irland i början på 1700-talet, mannen som skriver denna text är uppless på all fattigdom och alla fattiga barn som strör omkring på gatorna. Han anser att dessa är besvärande för den förbipasserande och vill hitta en lösning på detta så att dessa barn på något sätt kan bli nyttiga för allmänheten. Enligt hans uträkningar föds 120 000 barn om året av fattiga föräldrar, dessa kommer sedan under deras uppväxt enbart att vara till besvär då de inte kan inbringa mer än tre pund efter 12 års ålder vilket inte ens täcker utgifterna till trasor att klä sig i och mat för dagen. Swift hävdar även att när dessa barn sedan växer upp kommer dem förmodligen bli tjuvar p.g.a arbetsbrist eller sälja sig själva till Barbados.
♦
Så, det är nu jag stannar upp i texten och funderar på vad Swifts förslag kan vara. Utifrån det jag har läst har jag förstått att han tycker det är tragiskt att yrkestiggarnas barn ska sakna kläder och mat under hela deras uppväxt, istället vill han ta hand om dessa barn vid ett års ålder då en "nyvalpad unge" enligt honom tills nu kunnat livnära sig på modersmjölk. Han påstår att genom denna omhändertagning kommer barnen att bidra till livnärandet och delvis beklädnandet av tusentals människor. Det är nu min tankeverksamhet går i högvarv och jag tror mig kunna dra slutsatsen om att Swift förmodligen vill ta väl hand om dessa barn då han i sin text har skrivit :
♦
En annan stor fördel med mitt förslag är att det kommer att förhindra dessa frivilliga missfall och
denna förfärliga plägsed hos kvinnor att mörda sina oäkta barn, vilka är, ack! alltför vanligt
förekommande hos oss. Jag tror att de offrar sina stackars oskyldiga barn snarare för att undvika
kostnaderna än skammen - kan icke detta bringa även det hårdaste och mest omänskliga hjärta till
tårar och medlidande?
"En annan stor fördel med mitt förslag är att det kommer att förhindra dessa frivilliga missfall och
denna förfärliga plägsed hos kvinnor att mörda sina oäkta barn, vilka är, ack! alltför vanligt
förekommande hos oss. Jag tror att de offrar sina stackars oskyldiga barn snarare för att undvika
kostnaderna än skammen - kan icke detta bringa även det hårdaste och mest omänskliga hjärta till
tårar och medlidande?"
♦
Så jag antar att han vill undvika fattigdom och denna barnadödande tradition som faktiskt existerade bland kvinnor som inte kunde stå ut med skammen om ett oäkta barn. Han ville ta hand om dessa barn, möjligtvis sätta dem i barnhem och sedan när barnen var större skulle de få arbeta för mat och kläder och på så sätt kunde dessa barn bidra till något positivt i samhället.
♦
Men - NEJ. Jag hade så fel som man kunde ha. Swift hade andra teorier - han ville att dessa fattiga kvinnor skulle sälja sina barn vid ett års ålder till förmöget folk över hela kungadömet. Barnet skulle sedan färdas till ett slakthus där de sedan tillagades och slutligen skulle serveras som en delikatess. Antingen stuvat, kokt, rostat eller ugnstekt.
♦
Jag vill genast inte läsa mera, bara tanken på detta får mig att bli illamående och känna både vrede och sorg. Hur i hela fridens namn kan en man som anser sig själv vara bildad komma med detta bisarra, vidriga och inte minst fruktansvärda förslag?! Han talar illa om de mödrar som mördar sina nyfödda barn, han ifrågasätter om dessa handlingar inte borde bringa medlidande till det hårdaste hjärtat. Men trots detta utlåtande anser han att mödrarna istället ska dia sina barn så mycket som möjligt så de blir så knubbiga som möjligt för att sedan sälja dem till slakt vid ett års ålder. För mig är detta så motsägelsefullt, omoraliskt och inhumant. Hur kan vi vilja äta våran egen avkomma? Hur kan en människa med både hjärna och hjärta föreslå något sådant?
♦
"De som är mera om sig (vilket jag måste erkänna att tiderna kräver) kan flå kroppen. Väl garvat kan
skinnet bli till förträffliga damhandskar och sommarstövletter för fina herrar."
♦
"Jag medger att detta livsmedel blir något dyrt; det skulle därför lämpa sig synnerligen väl för
godsägare, vilka för övrigt eftersom de redan har tillgodogjort sig större delen av föräldrarna, bör ha
förhandsrätt till barnen!"
♦
"Säsongen för barnkött kommer att täcka hela året, men tillgången blir störst i mars och under tiden
närmast före och efter denna månad.... Modern skulle tillhållas att låta
dem dia ordentligt under sista månaden, så att de måtte bli knubbiga och feta som det passar sig för
ett gott bord. Ett barn räcker för två rätter om man har främmande, och om familjen dinerar ensam
bör fram- eller bakdelen förslå. Kryddad med litet peppar och salt blir den mycket god uppvärmd,
särskilt vintertid."
♦
Swift verkar vara väldigt nöjd med sitt förslag, trots att han säkerligen vet att det kan komma att få motstånd. Men han är självsäker, han vet att det vore bra för Irland. Hans teorier började enligt honom med att en mycket erfaren amerikan i hans bekantskapskrets i London hade talat om för honom att ett litet barn var både delikat och hälsorikt. Utifrån detta spånande han förmodligen vidare kring hur ett framtida Irland skulle kunna motverka fattigdom och få igång en spädbarnsproduktion som i sin tur skulle kunna användas till något som han ansåg var positivt. I slutet av hans text, efter att ha nämt ett flertal enligt honom fördelar med barnslakt så skriver han:
♦
"Men jag har tröttat ut mig under åratal genom att framföra fruktlösa, fåfänga drömmartankar; när
jag till sist förtvivlade om framgång var jag lycklig nog att komma på detta förslag. Lika väl som
det är nytt, är det solitt och praktiskt, det kostar ingenting annat än litet besvär som vi utan vidare
orkar med och det utsätter oss inte för någon risk att stöta oss med England. Ty detta födoämne tål
inte att exporteras, köttet är för mört för att länge kunna bevaras i salt (fast jag kanske skulle kunna
nämna ett land som med glädje skulle sluka hela vår nation utan denna krydda)."
♦
Jag börjar då fundera på om hans strävan efter berömelse och framgång fick honom att tänka i dessa banor. Ville han komma med ett förslag som han trodde skulle kunna bli en succé stor nog för att göra hans namn känt? Men när han i sin avslutning skriver nedanstående stycke börjar jag få upp andra teorier...
"Jag förklarar av uppriktigt hjärta att jag inte har det minsta personliga intresse av att försöka
befordra dessa nödvändiga åtgärder. Jag har inget annat motiv än mitt lands allmänna bästa: ökande
av vår handel, omhändertagande av barnen, lindrande av de fattigas börda och förmedlandet av ett
litet nöje åt de rika."
♦
Denna omsorgsfulla argumentation får mig att tro att Swift snarare vädjar om sitt personliga intresse då han säkerligen är kannibal istället för att värna om Irlands välfärd.
När jag nu googlar på "Ett anspråkslöst förslag" efter många turbolenta känslor och en ihållande känsla av hopplöshet för mänskligheten så visar det sig att Jonathan Swifts tidningsartikel som jag nu studerat i flera timmar och samlat en massa tankar kring var ämnad att vara sarkastisk - altså inte menad att tas på allvar. Detta uppfattades varken av mig och tydligen inte av många människor när dem läste artikeln då och Swift fick därför mycket stark kritik för sitt inhumana föslag, vilket glädjer mig - allmänheten delade då samma åsikter som jag gör idag.
♦
Men ta mig tusan vad mycket hjärta och tankar jag nu la ner på en människas åsikter som inte ens exsisterade. Som gravid tog jag detta extra hårt och jag blev väldigt känslosam och äcklad, nu är jag irriterad och besviken på detta arbete och kostade mig mer sorg än bildning. Hur sjutton skulle jag kunna veta att detta var ironi / sarkasm?
Handbollsturnering - Argumentation, insändare
Samma verklighet men olika syften
Kommunen Strömsvik anordnar varje år en populär handbollsturnering. I turneringen deltar under
en julivecka över 1000 ungdomar från hela Europa. Alla i kommunen ställer upp, idrottsföreningar
jobbar ideellt, handbollsspelarna är inhysta hos kommuninvånarna, skolor och idrottsplatser lånas ut
och företag och affärsidkare ställer upp och sponsrar verksamheten. Strömsviksbladet rapporterar
om evenemanget och även DN, SvD, Sportnytt och andra stora medier uppmärksammar
turneringen.
I somras blev det lite stökigt under handbollsturneringens sista kväll. Några ungdomar blev
berusade, hamnade i slagsmål och fick tillbringa några timmar på polisstationen för att nyktra till.
De ungdomar som blev omhändertagna av polisen var dock inte handbollsspelare. Fönsterrutor
slogs sönder och en äldre Strömsviksbo kände sig hotad när ungdomarna skrek glåpord efter
honom.
Många Strömsviksbor är nu upprörda och vill lägga ner turneringen.
a/ Skriv en insändare i Strömsviksbladet där du argumenterar för att handbollsturneringen ska lägga
ner.
b/ Skriv en insändare i Strömsviksbladet där du försvarar handbollsturneringen.
Samma verklighet men olika syften
Kommunen Strömsvik anordnar varje år en populär handbollsturnering. I turneringen deltar under
en julivecka över 1000 ungdomar från hela Europa. Alla i kommunen ställer upp, idrottsföreningar
jobbar ideellt, handbollsspelarna är inhysta hos kommuninvånarna, skolor och idrottsplatser lånas ut och företag och affärsidkare ställer upp och sponsrar verksamheten. Strömsviksbladet rapporterar om evenemanget och även DN, SvD, Sportnytt och andra stora medier uppmärksammar turneringen.
♦
I somras blev det lite stökigt under handbollsturneringens sista kväll. Några ungdomar blev
berusade, hamnade i slagsmål och fick tillbringa några timmar på polisstationen för att nyktra till.
De ungdomar som blev omhändertagna av polisen var dock inte handbollsspelare. Fönsterrutor
slogs sönder och en äldre Strömsviksbo kände sig hotad när ungdomarna skrek glåpord efter
honom.
♦
Många Strömsviksbor är nu upprörda och vill lägga ner turneringen.
a/ Skriv en insändare i Strömsviksbladet där du argumenterar för att handbollsturneringen ska lägga
ner.
b/ Skriv en insändare i Strömsviksbladet där du försvarar handbollsturneringen.
♦
Argumentation emot Handbollstuneringen i Strömsvik
Lägg ner Handbollstuneringen innan något tragiskt sker.
Är det rätt att våra äldre ska behöva vistas inomhus under en veckas tid pga rädsla för att gå ut? Ska vi behöva se hur våra ungdommar hamnar i slagsmål? Ska vi bevittna att diverse brott begås pga för stora mängder alkohol under denna vecka full av festande? Handbollstuneringen för bara med sig kriminella ting och lidande. Vill vi bo i en trygg kommun eller i en kommun som stöttar idrotten men inte de övriga invånarna?
♦
För att tryggheten ska komma tillbaka till oss Strömviksbor krävs det att handbollstuneringen läggs ner. Efter en rad upprepande händelser har vi nu förstått att tuneringen skrämmer både yngre och äldre, såhär kan det inte fortgå.
♦
Argumenation för Handbollstuneringen i Strömsvik
Något så meningsfullt i tillvaron får ej tas bort...
När jag och min familj vid frukostbordet pratar om handboll kan jag se hur det brinner i ögonen på min äldsta son. Tack vare intresset för denna sport har han hållt sig ifrån alkohol, droger och umgås med vänner som stöttar varandra. Att se sin son utvecklas så mycket genom att träna handboll tillsammans med sina lagkamrater får mig som pappa att förstå hur mycket smärta vi i Strömsvik skulle orsaka våra sportintresserade ungdommar om vi la ner den årliga Handbollstuneringen. Redan i Januari förbereder sig våra duktiga söner och döttrar för att med glädje kunna möta andra ungdommar från olika kulturer i spännande matcher.
♦
Att det skedde några incidenter under sommaren är inget som vi handbollsintresserade kan göra oss skyldiga till, vi tycker givetvis att detta är väldigt tragiskt då de påverkar handbollsspelarna. Men de personer som söp ner sig och började slåss var inte någon ifrån våra lag. Att inte ha något intresse visar sig ge negativ effekt på ungdommar i dagens samhälle, skulle tuneringen läggas ner och därmed kanske intresset för sporten så skulle vi säkerligen se allt fler alkoholpåverkade ungdommar framme på stan. Behåll tuneringen, den för med sig mycket gott!
Ordens ursprung – etymologi
1. Skola (substantivet)
2. Hyvens
3. Bankrutt
4. Tatuera
5. Alkohol
6. Jul
7. Manus
1. Skola (substantivet) - Ordet skola kommer ifrån grekiska och betydde faktiskt ledighet och vila. Då det var ett sällsynt privilegium att kunna samtala fritt och utveckla sig istället för att kämpa för föda i antikens grekland ansåg Platon att skolan var ett ställe där man kopplade av.
♦
2. Hyvens - Hyvens, som betyder bra eller förträfflig kommer ifrån finskan. Trots de långvariga och nära kontakterna med finland har sverige inte tagit efter särskilt mycket ifrån de finska språket. Det mest kända ordet vi tagit efter från finskan är pojke!
♦
3. Bankrutt - Bankrutt betyder att en person eller ett företag inte har ekonomi till att betala sina skulder. Bankrutt syftar på bänk eller brutet bord, när någon inte kan betala sina skulder går bordet sönder. Ordet bank kommer ifrån italienska och betyder bänk, ett ord som vi snappade till oss på tidig medeltid.
♦
4. Tatuera - Ordet tatuering kommer ifrån de polynesiska ordet tattoe som betyder "knacka och slå" som representerade ljudet som hördes ifrån tattueringsutrustningen. Tekniken kallades först tattoe och blev sedan tatuering eller tattoo. Man använde sig av djurben som man vässat noggrant, doppade dessa i bläck och knackade sedan in dem i huden med en liten benhammare.
♦
5. Alkohol - Detta ord har vi tagit från arabvärlden, orginalordet "alghool" betyder spöke eller ond ande, förmodligen på grund av Islams negativa syn på alkohol.
♦
6. Jul - "Jul" är av germanskt ursprung, det finns flera olika teorier om att ordet kan ha funnits längre tillbaka i tiden och eventuellt kommit ifrån ordet "hjul", men det är fortfarande ovisst. Varför namnet valdes är än idag oklart.
♦
7. Manus - ?
♦
8. Lagom - Ordet lagom är ett SVENSKT ord, som betyder "precis rätt". Man tror att lagom härstammar ifrån bondesamhällets måltider, på den tiden då alla på gården åt och drack ur samma bägare - det räckte laget om. Men detta är tydligen en myt ; "Svenska Akademiens ordbok listar etymologin som en åldrad böjningsform av lag där ändelsen -um i fornsvenskan angav dativ i pluralis (jämför till exempel uttrycket honom). Ursprungsbetydelsen av laghum, som var den vanligaste stavningen, var enligt lagen, lagligen. Det behöver inte nödvändigtvis referera till en juridisk lag. Istället är det lag i betydelsen gemensam som avses. Ordets betydelse har senare försvagats och kommit att betyda ungefär lämplig, passande, till det gemensamma eller mera fritt varken för mycket eller för lite eller lika mycket som alla andra". (Wikipedia).
SPRÅKRESAN : TOM OTIENO ODHIAMBO
Vilken betydelse har andra människors bemötande? Hur mycket påverkas vi som individer av samhället? Hur blir jag bemött om jag har svårt för att göra mig förstådd i de svenska språket? Nu ska jag titta på "Språkresan" Som handlar om Tom Oteno Odhiambo som flyttar hela vägen från Kenya till Sverige för kärlekens skull, i detta program får man se hur han kämpar för att lära sig svenskan och hur tufft det kan vara att möta fördommar i ett främmande land.
Det som jag reagerade direkt på var att Tom uppskattade att hans flickvän bildade sina egna åsikter och var viljestark. Han berättar att kvinnorna i Kenya följde männen och att han föll för sin flickväns egna initiativ. Detta säger mig att han har ett modernt tänk och därmed får jag ett gott öga för honom direkt. Jag tror att många svenskar väljer att vara fördomsfulla mot invandrare då man har förutfattade meningar kring deras syn på kvinnor.
♦
Tre minuter in i de 28 minuter långa klippet sitter jag spänt och tittar på när Tom vandrar runt i Stockholm för att hitta Kungsträdgården, till sin hjälp har han sin engelska och några få ord på svenska att pussla med. Jag förstår genast att han måste känna sig så hjälplös, men ändå stark - väldigt stark...
♦
När jag senare i programmet hör honom berätta sittandes på sin språkkurs i Svenska att han talar sex språk sedan tidigare åker min haka ner till bröstet. SEX SPRÅK? Och ändå har han fortfarande motivation till att lära sig ytterligare ett nytt språk, what an awesome human being! Jag fortsätter förvånas då han berätter att han har en masterexamen i journalistik. Jag känner mig genast fördomsfull, inte trodde jag att en ung kille från Kenya hade talanger som dessa och en examen som journalist dessutom. Mina första tankar om hans bakgrund visade nu sig inte alls stämma överens med verkligheten, vad trångsynt jag känner mig helt plötsligt!
♦
Med tanke på hans begåvning och utbildning förstår jag att det måste kännas oerhört frustrerande att börja läsa på lågstadienivå igen, dessutom kommer han med all säkerhet ha svårt för att bli sedd för den intellektuella människan han verkar vara. Jag blir irriterad och förbannad på vårt samhälle som utger sig för att värdera lärande och utbildning, ändå sätter vi invandrare med läkarutbildning till att rensa rabatten utanför komunhuset.
Trots detta anser jag att Tom försöker se positivt på hans nuvarande livssituation, hans kärlek till Elina - hans flickvän måste vara väldigt stark!
♦
Tom hamnar i en konflikt med hyresvärden då hon vägrar att prata engelska med honom, "här pratar vi svenska" säger hon hånfullt och ilskan stiger i min kropp. Trots artiga försök får Tom inte reda på vad problemet handlar då hyresvärden vägrar ge med sig. Hon anser att hon inte behöver förklara sig för Tom, trots att han står tillsammans med Elina på kontraktet. Jag börjar genast fundera på hur denna hyresvärd skulle bemöta ett invandrarpar utan några kunskaper inom de svenska språket?
Tom säger själv att när han lär sig svenskan kommer detta öppna en ny dimension för honom, han vill vara självständig och kunna klara sig i vardagen utan att vara beroende av andra.
♦
Istället för att ägna sig åt det som Tom är bra på står han och plockar disk på en resturang i Stockholm. Trots hur hans arbetssituation ser ut försöker han att ha ett så positivt tänk som möjligt, han anser sig hela tiden utvecklas tillsammans med sina arbetskamrater och är glad över att ha ett arbete. Som mål i livet har han att bli en bra journalist och jag hoppas verkligen att han kommer få den chansen! :)
♦
Programmet hittar ni här
Argumerande text om kärlekens betydelse
En människa skulle kunna ägna hela sitt liv åt att skriva om kärlek, kärleken är så omfattande och kanske ibland svår att förstå sig på. Man blir så liten när man rör i dessa frågor, det är så stort och så väsentligt.
Begreppet kärlek väcker många olika associationer hos människor och de flesta är positivt betingade. Men kärleken kan samtidigt väcka smärta, olycklig kärlek kan i vissa fall vara livslång. Kärleken har en betydande roll i våra liv oavsett vilket kön vi har och hur långt vi är gångna i livet. Många hävdar att kärlekens betydelse är meningen med livet.
Alla vill vi bli sedda, uppskattade och få bekräftelse. Kärlekens och relationernas betydelse har genom tiderna lyfts fram av såväl forskare, filosofer och författare inom olika områden. De är enade om att människan har en strävan efter att etablera och bevara nära relationer samt att vi alla har en strävan efter att bli älskade. Vi kan finna frågorna som berör kärlek i bl.a. konsten och musiken igenom alla tider.
Kan vi leva utan kärlek till något? Kan vi finna lycka i livet utan kärlek? Vad kan kännas meningsfullt i våra liv om vi inte bryr oss om kärleken?
Alla bryr vi oss om kärleken vare sig vi vill inse det eller inte. Vi kan förneka, vi kan intala oss själva att vi inte behöver den, men det är lögn. Kärleken är kraften vi behöver för att orka. Kärleken kan även suga musten ur oss men vi älskar den ändå. Alla vill vi bli älskade och uppskattade. Vi lever våra liv för att älska och bli älskade.
Vi kan känna kärlek till så många olika ting, kärlek till pengar, makt och politik. När vi upplever att allt vi älskar har tagit ifrån oss känner vi djup sorg och vissa människor väljer därefter att ta sina liv. Vi har alltså svårt för att leva utan det som vi älskar. Kärleken har en enorm betydelse i våra liv, kärleken är grunden till allt liv och till varför vi beter oss som vi gör.
Vi kan känna kärlek till filosofer, författare och religioner. Genom dessa kan vi få hopp och meningsfullhet i våra liv. Genom att vi älskar en religion kan vi gå så pass långt att vi är beredda att offra våra liv för den.
Allt i livet går ut på att älska och att bli älskad. Bristen på kärlek och på bekfräftelse kan ju ge allvarliga konsekvenser om vi ser det från ett psykologiskt perspektiv. Att få kärlek som liten är att bli sedd och bekräftad för den man är - får man inte vara den man är försöker man ju bli någon annan, och hur mår en sådan människa som inte vågar vara sig själv? Den som bara får spott och spy samt slag som liten, hur beter den sig som vuxen? Den som har känt sig kärlekslös och därmed värdelös som ung känner sällan meningsfullhet längre fram i livet. Utebliven kärlek är ganska så intressant att studera konsekvenserna av. Hur blir en människa psykopat exempelvis? Och hur frisk kan man känna sig om man aldrig blivit älskad?
Finns det en ursprungsvåg i universum som är kärlek? Vi kan se hur djur reagerar och blir deprimerade när de inte känner sig älskade. Vad är egentligen kärlekens väsen? I de flesta heliga skrifter står det att kärleken inte kräver sitt, den behöver inget tillbaka den är givande i sin natur. Men vi förväxlar makt, kroppsliga begär, i denna frustration vi upplever när vi inte få kärlek vill vi utöva makt och kontroll, men det är enligt mig inte kärlek. Det är en bristvara, en blodbrist - anemi. Vi lever i bristtillstånd och vi tror oss känna kärlek till makt men vi gör detta för att vi inte kan få den kärlek vi anser oss förtjäna utan makten. Är det möjligt att vi kan reparera oss och bli hela människor om vi aldrig upplevt kärlek hemifrån? Hur går detta till i sådana fall? Kärleken, livet och döden anser vi vara livets stora frågor, det är så stort och samtidigt svårt. Varje individ upplever kärleken olika men sanningen är den att vi alla strävar efter att bli älskade.
Argumentationsteknik
Retorik
Retorik är för mig ett nytt ord, men bara benämningen - innebörden är något som vi ständigt omges av, personer med konsten att tala. Med hjälp av retoriken kan vi övertyga och få vår vilja igenom, språk är makt. Vi kan nyttja detta verktyg i de flesta sammanhang och med ett bra tal kan vi lyckas med att få en hel nation att ändra uppfattning om något. För att lyckas med detta måste man vinna lyssnare och det finns flera olika stilfigurer att utgå ifrån...
Jag har en dröm
av Martin Luther King Jr
Jag har en dröm! Så jag säger er, mina vänner, att jag trots dagens och morgondagens svårigheter har en dröm. Det är en dröm med djupa rötter i den amerikanska drömmen om att denna nation en dag kommer att resa sig och leva ut den innersta meningen i denna övertygelse vi håller för självklar: att alla människor är skapade med samma värde.
Jag har en dröm om att en dag före detta slavar och slavägare skall sätta sig ner vid samma broderskapets bord på Georgias röda berg. Jag har en dröm om att en dag, till och med staten Mississippi, en stat som försmäktar i orättvisans och förtryckets hetta, skall förvandlas till en oas av frihet och rättvisa. Jag har en dröm om att mina fyra små barn en dag skall leva i en nation, där de inte bedöms efter färgen på sin hud utan efter måttet på sin karaktär.
Jag har en dröm om att en dag, nere i Alabama med dess hätska rasister, med en guvernör vars läppar dryper av ord som medelväg och ogiltigförklarande, att en dag små svarta pojkar och små svarta flickor skall kunna fatta händerna på små vita pojkar och små vita flickor som systrar och bröder, just här i Alabama. Med denna förtröstan kommer vi kunna arbeta tillsammans, bedja tillsammans, sträva tillsammans, gå i fängelse tillsammans, stå upp för friheten tillsammans, med vissheten om att vi en dag kommer att vara fria.Så låt frihetens klockor ljuda från de mäktiga bergen i staten New York. Låt frihetens klockor ljuda från de bergande Alleghennierna i Pennsylvania. Låt friheten ringa ut från Klippiga Bergens snötäckta toppar i Colorado. Låt friheten ringa ut från de böljande sluttningarna i Kalifornien. Men inte bara där. Låt friheten ljuda från Stone Mountain i Tennessee. Låt friheten ljuda från varje kulle och mullvadshög i Mississippi, från varje bergssluttning, låt frihetens klockor ljuda.
Och när vi låter frihetens klockor ljuda, när vi låter dem ljuda från varje by och småstad, från varje stad och stat, då kommer vi närma oss den dag när alla Guds barn – svarta män och vita män, judar och kristna, katoliker och protestanter - kan fatta varandras händer och stämma in i orden i en gammal negro spiritual: ”Äntligen fria, äntligen fria, tack Allsmäktige Gud, äntligen är vi fria.”
En del av talet som Martin Luther King, Jr höll inför 200 000 åhörare i Washington D.C. 28/8 1963.
Tankar
När jag läser detta tal kan jag känna gåshud över större delen av min kropp, Martin Luther king höll detta känslosamma tal inför 200 000 åhörare. Han är ett exempel på en man som vet hur man nyttjar retoriken på bästa sätt. Han är övertygande, känslosam och han lägger fram sina argument på ett väldigt bra sätt så man blir berörd. Han anväder sig av "Phatosargument" som får lyssnaren att bli känslomässigt övertygad. Talet vann ju säkerligen lyssnare genom hans sätt att beröra. Jag kan nog tycka att han är ganska så anaforisk, det vill säga att han upprepar och därmed förtydligar ord i ett stycke vilket uppmärksammar åhörarna och leder till nyfikenhet.
Om vi jämför Luther Kings tal med Palmes "Hanoi-tal" kan vi se liknelser men jag skulle vilja påstå att Palme använder sig av "Alliteration" vilket liknar Anafor men kan uppfattas som ett mer poetiskt tal. Han är tydlig och använder sig både av Logos -och Etosargument. Han använder statistik som bevis när han talar om Guernica, Oradour, Babij Jar, Katyn, Lidice, Sharpeville, Treblinka. Samtidigt som han är känslosam visar han att han är kompetent. Han är kortfattad men trots det lyckas han få med så mycket känslor och tankar i sitt tal.
Ur "Hanoi-talet"
"Därför är bombningarna ett illdåd. Och av det har vi många exempel i den moderna historien.
Och de är i allmänhet förbundna med ett namn: Guernica, Oradour, Babij Jar, Katyn, Lidice, Sharpeville, Treblinka.
Där har våldet trimuferat, men eftervärldens dom har fallit hård över dem som burit ansvaret. Nu fogas ett nytt namn till raden:
Hanoi - julen 1972."
Ett stycke ur Selma Lagerlöfs nobelpristal
Var och en, som har farit på tåget i natt och mörker, vet, att det kan hända, att vagnarna långa stunder glider framåt märkvärdigt stilla utan en skakning. Buller och rassel upphör, och det jämna dånet från hjulen förbyter sig i stillsam och entonig musik. Det är, som om järnvägsvagnarna inte längre fore fram på syllar och skenor, utan glede bort i rymden. Nå, just som jag tänkte på att jag ville råka far, hände något i den vägen. Tåget började ila framåt så ljudlöst och lätt, att jag tyckte, att det omöjligt kunde vara kvar på jorden. Och så började mina tankar leka: ”Tänk om jag nu fore till min gamle far i himmelriket! Jag tycker mig ha hört, att sådant har hänt andra; varför skulle det inte hända mig?”
Selma Lagerlöf, jag kan inte annat än att säga att jag blir tårögd när jag läser hennes tacktal. Lagerlöf skriver på ett enligt mig förtrollande sätt. Hon använder sig också av Phatosargument som får lyssnaren att bli känslosam. Att hon fick nobelpris i litteratur gör mig inte alls förvånad. Hennes unika och vackra sätt att formulera sig i sina texter får läsaren att drömma sig iväg för en stund. Hon visste också hur man uttrycker hopp, glädje och tårar i ett och samma stycke. Jag är fascinerad av denna kvinna som lyckades komma så långt tack vare sin konst att tala och skriva.
Retorik är för mig ett nytt ord, men bara benämningen - innebörden är något som vi ständigt omges av, personer med konsten att tala. Med hjälp av retoriken kan vi övertyga och få vår vilja igenom, språk är makt. Vi kan nyttja detta verktyg i de flesta sammanhang och med ett bra tal kan vi lyckas med att få en hel nation att ändra uppfattning om något. För att lyckas med detta måste man vinna lyssnare och det finns flera olika stilfigurer att utgå ifrån...
Jag har en dröm
av Martin Luther King Jr
Jag har en dröm! Så jag säger er, mina vänner, att jag trots dagens och morgondagens svårigheter har en dröm. Det är en dröm med djupa rötter i den amerikanska drömmen om att denna nation en dag kommer att resa sig och leva ut den innersta meningen i denna övertygelse vi håller för självklar: att alla människor är skapade med samma värde.
Jag har en dröm om att en dag före detta slavar och slavägare skall sätta sig ner vid samma broderskapets bord på Georgias röda berg. Jag har en dröm om att en dag, till och med staten Mississippi, en stat som försmäktar i orättvisans och förtryckets hetta, skall förvandlas till en oas av frihet och rättvisa. Jag har en dröm om att mina fyra små barn en dag skall leva i en nation, där de inte bedöms efter färgen på sin hud utan efter måttet på sin karaktär.
Jag har en dröm om att en dag, nere i Alabama med dess hätska rasister, med en guvernör vars läppar dryper av ord som medelväg och ogiltigförklarande, att en dag små svarta pojkar och små svarta flickor skall kunna fatta händerna på små vita pojkar och små vita flickor som systrar och bröder, just här i Alabama. Med denna förtröstan kommer vi kunna arbeta tillsammans, bedja tillsammans, sträva tillsammans, gå i fängelse tillsammans, stå upp för friheten tillsammans, med vissheten om att vi en dag kommer att vara fria.Så låt frihetens klockor ljuda från de mäktiga bergen i staten New York. Låt frihetens klockor ljuda från de bergande Alleghennierna i Pennsylvania. Låt friheten ringa ut från Klippiga Bergens snötäckta toppar i Colorado. Låt friheten ringa ut från de böljande sluttningarna i Kalifornien. Men inte bara där. Låt friheten ljuda från Stone Mountain i Tennessee. Låt friheten ljuda från varje kulle och mullvadshög i Mississippi, från varje bergssluttning, låt frihetens klockor ljuda.
Och när vi låter frihetens klockor ljuda, när vi låter dem ljuda från varje by och småstad, från varje stad och stat, då kommer vi närma oss den dag när alla Guds barn – svarta män och vita män, judar och kristna, katoliker och protestanter - kan fatta varandras händer och stämma in i orden i en gammal negro spiritual: ”Äntligen fria, äntligen fria, tack Allsmäktige Gud, äntligen är vi fria.”
En del av talet som Martin Luther King, Jr höll inför 200 000 åhörare i Washington D.C. 28/8 1963.
Tankar
När jag läser detta tal kan jag känna gåshud över större delen av min kropp, Martin Luther king höll detta känslosamma tal inför 200 000 åhörare. Han är ett exempel på en man som vet hur man nyttjar retoriken på bästa sätt. Han är övertygande, känslosam och han lägger fram sina argument på ett väldigt bra sätt så man blir berörd. Han anväder sig av "Phatosargument" som får lyssnaren att bli känslomässigt övertygad. Talet vann ju säkerligen lyssnare genom hans sätt att beröra. Jag kan nog tycka att han är ganska så anaforisk, det vill säga att han upprepar och därmed förtydligar ord i ett stycke vilket uppmärksammar åhörarna och leder till nyfikenhet.
Om vi jämför Luther Kings tal med Palmes "Hanoi-tal" kan vi se liknelser men jag skulle vilja påstå att Palme använder sig av "Alliteration" vilket liknar Anafor men kan uppfattas som ett mer poetiskt tal. Han är tydlig och använder sig både av Logos -och Etosargument. Han använder statistik som bevis när han talar om Guernica, Oradour, Babij Jar, Katyn, Lidice, Sharpeville, Treblinka. Samtidigt som han är känslosam visar han att han är kompetent. Han är kortfattad men trots det lyckas han få med så mycket känslor och tankar i sitt tal.
Ur "Hanoi-talet"
"Därför är bombningarna ett illdåd. Och av det har vi många exempel i den moderna historien.
Och de är i allmänhet förbundna med ett namn: Guernica, Oradour, Babij Jar, Katyn, Lidice, Sharpeville, Treblinka.
Där har våldet trimuferat, men eftervärldens dom har fallit hård över dem som burit ansvaret. Nu fogas ett nytt namn till raden:
Hanoi - julen 1972."
Ett stycke ur Selma Lagerlöfs nobelpristal
Var och en, som har farit på tåget i natt och mörker, vet, att det kan hända, att vagnarna långa stunder glider framåt märkvärdigt stilla utan en skakning. Buller och rassel upphör, och det jämna dånet från hjulen förbyter sig i stillsam och entonig musik. Det är, som om järnvägsvagnarna inte längre fore fram på syllar och skenor, utan glede bort i rymden. Nå, just som jag tänkte på att jag ville råka far, hände något i den vägen. Tåget började ila framåt så ljudlöst och lätt, att jag tyckte, att det omöjligt kunde vara kvar på jorden. Och så började mina tankar leka: ”Tänk om jag nu fore till min gamle far i himmelriket! Jag tycker mig ha hört, att sådant har hänt andra; varför skulle det inte hända mig?”
Järnvägsvagnen fortfor att glida framåt tyst och ljudlöst. Men vart den så for, så hade den långt att färdas, innan den nådde målet, och mina tankar hann fram före den.
”När jag nu råkar far”, tänkte jag, sitter han nog i en gungstol på en veranda och har framför sig en solig gårdsplan, som är full av blommor och fåglar, och naturligtvis håller han på att läsa Fritjofs saga. Och då far får se mig, lägger han ner boken och skjuter glasögonen upp i pannan, och så reser han sig och går emot mig. Och han säger ”goddag” och ”välkommen” och ”Nej, är du ute och går!” och ”Hur står det till med dig, flickan min?” – alldeles på det gamla sättet.
Vår allas älskade Selma
Selma Lagerlöf, jag kan inte annat än att säga att jag blir tårögd när jag läser hennes tacktal. Lagerlöf skriver på ett enligt mig förtrollande sätt. Hon använder sig också av Phatosargument som får lyssnaren att bli känslosam. Att hon fick nobelpris i litteratur gör mig inte alls förvånad. Hennes unika och vackra sätt att formulera sig i sina texter får läsaren att drömma sig iväg för en stund. Hon visste också hur man uttrycker hopp, glädje och tårar i ett och samma stycke. Jag är fascinerad av denna kvinna som lyckades komma så långt tack vare sin konst att tala och skriva.
Kärlekens betydelse
Hur stor betydelse har kärleken för en människas liv?
En människa skulle kunna ägna hela sitt liv åt att skriva om kärlek, kärleken är så omfattande och kanske ibland svår att förstå sig på. Man blir så liten när man rör i dessa frågor, det är så stort och så väsentligt.
Begreppet kärlek väcker många olika associationer hos människor och de flesta är positivt betingade. Men kärleken kan samtidigt väcka smärta, olycklig kärlek kan i vissa fall vara livslång. Kärleken har en betydande roll i våra liv oavsett vilket kön vi har och hur långt vi är gångna i livet. Många hävdar att kärlekens betydelse är meningen med livet.
Alla vill vi bli sedda, uppskattade och få bekräftelse. Kärlekens och relationernas betydelse har genom tiderna lyfts fram av såväl forskare, filosofer och författare inom olika områden. De är enade om att människan har en strävan efter att etablera och bevara nära relationer samt att vi alla har en strävan efter att bli älskade. Vi kan finna frågorna som berör kärlek i bl.a. konsten och musiken igenom alla tider.
Kärlek kan vara riktad mot abstrakta ting, allmänna konkreta ting eller specifika ting som en med människa eller ett husdjur. Kärleken finns i alla möjliga varianter, enligt gammalt grekiskt tankesätt delade man in kärleken i fyra olika former:
eros (grekiska), agape (grekiska), philia (grekiska) och libido (latin).
Eros
Eros är en kärleksgud i den grekiska mytologin, och symboliserar den romantiska och lidelsefulla kärleken, kärleken som aldrig mognar och växer upp. Eros motsvarighet inom den romerska mytologin är Amor, även kallad Cupido. Eros gestaltas symboliskt ofta som en bevingad barngestalt – en erot även kallad amorin eller kupidon.
Agape
Står för den förutsättningslösa kärleken, den självutgivande formen av kärlek och har ingen sexuell underton eller överton. Agape står också för hur (den kristna) Gudens kärlek är gestaltad i relation till människan, och hur människor ska älska Gud och varandra. Den latinska motsvarigheten är Caritas; den oegennyttiga kärleken uttryckt i handling.
Philia
Står för syskonkärlek (utan erotisk eller sexuell underton). Philia är ett begrepp för kärleken till sina släktingar, blodsbandet.
Libido
Är den sexuella och fysiska kärleken, vår könsdrift. Sigmund Freud benämnde den energi, livsdriften, människan fick ur sin könsdrift med det latinska ordet Libido. Motsatsen och komplementet till libidon var enligt Freud dödsdriften, Thanatos. Thanatos är aggressionen, den självdestruktivitet som vänds utåt mot andra.
Urklipp från Wikipedia
Men hur delar vi in kärleken idag? Vår tankevärld kring kärleken kanske grundar sig i dessa former. Vad vet jag?
Det skrivs och talas allt mer om att fysisk och psykisk närhet och att beröring är läkande, ibland till och med livräddande. Och något som fascinerade mig och gjorde mig djupt rörd var när jag läste om en liten apa som tappat tron på livet. Då den lilla apan övergavs av sin mamma tappade han livslusten och var nära på att dö av sorg. Men när han av en slump träffade den vita duvan förändrades hans syn på livet. Den numera lyckliga apan var inte längre apatisk och började tillfriskna. Deras relation kom att förändra den lilla apans liv...
Och den förändrade inte bara apans liv, kärleken till duvan räddade den lilla varelsen. Likaså har vi på senare år sett vilken betydelse kärleken har när spädbarn formas och utvecklas. Sue Gerhardt som är forskare har visat upp hur ett spädbarns hjärna utvecklas och formas beroende på hur det sociala samspelet mellan spädbarnet och dess vårdgivare ser ut. En god interaktion leder till utveckling i den sociala hjärnan (prefrontala cortex) som i sin tur bidrar till att barnet utvecklas känslomässigt. Är interaktionen däremot bristfällig kan det leda till att individen senare i livet får problem med depressioner, personlighetsstörningar eller drogmissbruk.
Om man väljer att se kärlekens betydelse och hur vi ger uttryck för den ur ett genusperspektiv kan vi se att kvinnan ofta förknippas med känsla och mannen med förnuft. Förnuftet anses ha ett högre uppskattat värde då det hänger samman med vetenskapen och hjärnans dominans till skillnad från hjärtats som knyts till känslan. Den strikta uppdelning efter hur de bägge könen bör handskas och uttrycka sina känslor blir därför en utav grunderna till den manliga överordningen.
Utifrån dessa könsroller så kan vi i dagens läge se att många män lägger band på sina känslor och väljer att ge kvinnan dessa successivt med tiden i tron på kvinnan inte ska tröttna lika lätt. Många män menar att man måste kontrollera sina känslor och att man aldrig bör visa dem fullt ut när det kommer till en kärleksrelation. Men är det verkligen så att kvinnan tröttnar? Jag tror personligen att denna sparsamma kärlek kan leda till konflikter i en relation. Så fort man inte känner sig uppskattad eller bekräftad söker man hela tiden efter svar. Det finns så mycket regler om hur man ska bete sig för att visa kärlek utan att uppfattas som efterhängsen eller överdriven. Kärleken är för många väldigt komplicerad.
Skulle jag klara av att leva utan kärlek? Svaret är nej, för mig är kärleken till mina nära och kära allt för mig. Men det finns dem som klarar av att leva utan kärlek, hur dem lyckas vet jag inte. De flesta blir deprimerade och nedstämda när de inte känner sig älskade, det blir även jag när jag tror mig inte vara omtyckt. De som prioriterar bort kärleken kan göra det pga. rädsla, religion eller dåliga erfarenheter tidigare i livet.
Vad jag har kommit fram till är att det finns många olika aspekter på vad kärlek är. Kärleken har olika betydelse för oss människor men för många är den livsavgörande. Personligen så skulle jag inte klara av att leva utan kärlek. För mig är kärleken allt och omges jag inte av människor som tycker om och älskar mig kan jag heller inte se någon mening till att leva. Jag har stor rädsla för att bli lämnad och jag kan se hur det har påverkat mig i relationer. Tanken av att vara ensam är väldigt skrämmande för mig. Och dessa känslor är jag garanterat inte ensam om att uppleva.
Det finns det säkerligen människor som inte lider av att leva utan kärlek, men frågan är hur deras kärlek till sig själva ser ut? Hur kan vi känna lycka om vi inte kan känna kärlek? Om vi inte kan känna kärlek i livet, vad är det då som känns meningsfullt att leva för? Filosofer har genom tiderna kommit med olika citat, här kommer några, kanske lite klassiska (?!) som satte igång lite tankar hos mig…
Den högsta lyckan i livet är förvissningen om att vara älskad för sin egen skull, eller rättare sagt: att vara älskad trots en själv. / Victor Hugo
Den kärlek som har uppstått plötsligt tar den längsta tiden att bota. / Jean de la Bruyère
Den som inte kan hata kan inte heller älska. / Voltaire
Det är bättre att ha älskat och förlorat än att inte ha älskat alls. / Alfred Lord Tennyson
Det är inte kärlek när två människor kryper ihop i ett hörn medan livet brusar förbi. / Märta Tikkanen
Egentligen finns vi till genom kärleken. Det är kärleken som bestämmer vad vi är. / William Sloane Coffin
Av : Olivia Blomström
