Avkoloniseringen i Afrika
Avkoloniseringen i Afrika
Bakgrund
Kolonialism innebär erövring och kontroll av ett annat område utanför kolonisatörens land. Idag använder vi ofta detta ord för att beskriva de europeiska nationalstaternas utomeuropeiska erövningar. Men det var inte bara länder i Europa som kom att bli kolonialmakter, Usa och Japan har under vissa perioder erövrat och plundrat i länder som de sedan kom att ta över.
Redan 1415 intog en portugisisk expidition den afrikanska staden Ceuta. Sedan dess men framför allt efter 1500-talets mitt växte kolonisationen fram ur Europas expansion. I mitten av 1800-talet drog en kapplöpning igång i Europa. Man ville ha så mycket mark som möjligt i afrika och därmed kunna bilda många kolonier.
Kolonialtiden
Man underordnade koloniernas inhemska kultur genom att göra det egna språket till första språk. Saker som var tillåtna i det egna landet som exempelvis politik, kultur och litteratur kunde förbjudas inom kolonierna.
Den europeiska imperlialismen blev slutet för afrikas självständiga stater. De som bodde inom kolonierna arbetade för de vita som hade flyttat ner dit. Nästan hela afrika hamnade under de europeiska stormakternas politiska kontroll. Hur detta kunde möjliggöras berodde på européernas överlägnsa teknik. Trots att man gick in i de afrikanska länderna med vapenmakt stabiliterades ofta samhällena efteråt. Krig som kanske hade pågått under årtionden stammar emellan upphörde nu i samband med att kolonalregimen installerats.
Sedan långt bak i tiden har vi ansett att de svarta är en lägre stående ras. De vita ansåg att de hade någon slags skyldighet att hjälpa de koloniserade människorna då dessa inte var civiliserade enligt europeerna man förde med sig sina västerländska ideér som dem i kolonierna tvingades leva efter. Trots att kolonialtiden förde med sig vissa fördelar kan vi konstatera att dess konsekvenser samtidigt var förödande för afrikanerna. Dem fråntogs frihet och möjligheten att bestämma själva. Allt skulle ske efter européernas vilkor. På bilden nedanför visas människor som stympats på grund av att dem inte levererat tillräckligt mycket gummi till belgarna.
Idag anses ofta Belgarnas tid i Kongo som det värsta exemplet på kolonisationen samt imperialismens konsekvenser. Under det belgiska styret dödades mellan 3 och 30 miljoner människor.
Avkolonisationen
Under 1900-talet bröt de två världskrigen ut och detta innebar slutet för kolonisationens era. Frankrike och Storbritannien drog tillbaka sina trupper ifrån kolonierna då de skulle delta i krigen. Detta kom att påverka de svartas syn på de vita då man började förstå att den överlägsenhet som de vita hade haft inte berodde på rasmässiga skillnader utan vapenteknik, träning och organisation. Bilden om den vita mannens överlägsenhet började nu falla.
Efter andra världskriget kom kolonialmakternas position inte bara att bli ekonomisk ohållbar utan även moraliskt ohållbar. Man kom med motfrågor i afrika kring hur det kunde vara rätt att Storbritanien kunde ockupera Egypten när det var fel av Hitler att ockupera polen. Afrikanerna kunde nu med kraft påverka hyckleriet i kolonialismen. Europeiska statsmän blev nu tvugna att komma till insikt om den egna rasismen efter andra världskriget. Och det är utifrån detta som forskare idag anser att kolonisationen började falla.
När staterna i Afrika frigjort sig ifrån kolonialmakterna har många stater kommit att utvecklas starkt. Men dessvärre har flertalet stater också blivit svagare. Korruption och ekonomiskt stagnation är ett vanligt problem runt om i afrika. En nykolonialism har i viss mån ersatt den gamla kolonialismen då grupper inom före detta kolonier lidit av ekonomiska problem. Detta har bidragit till att de tvingats hitta nya stormakter att förlita sig på och numera har ett politiskt beroendeförhållande till dessa.
Kolonialismen förde även med sig konflikter som kommit upp till ytan under efterkrigstiden. Ett exempel är folkmordet i Rwanda som grundade sig i Belgarnas sätt att privilegiera tutsierna. 1916, då de belgiska kolonisatörerna anlände som Rwandas befolkning delades upp i två olika etniska grupper. Belgarna ansåg att tutsierna var överlägsna hutuerna eftersom att tutsierna enligt dem hade ett närmare släktskap med den vita rasen. Belgarna såg de två grupperna som två olika raser och tillverkade till och med identitetskort som talade om ifall man antingen var tutsi eller hutu. Tutsierna fick nu förstärkt maktposition, bättre jobb och bättre utbildningar i Rwanda. Der var vid detta laget hutumajoriteten började se tutsierna som främmande inkräktare. Ett annat exempel på ett land är Somalia som fick stöttning av Sovjet och USA till diktaturen i utbyte mor militära baser.
Eftersom att
Diskussion
Jag blir så upprörd när jag tänker på hur vi i europa har behandlat människor med annat etniskt ursprung. Sedan flera hundra år tillbaka har vi sett ner på dessa människor och behandlat dem som om dem vore odjur. Vi har kommit in i deras länder och brytit traditioner, splittrat familjer, använt dem som slavar och fört dem till europa. Dem har sedan dess levt under dåliga förhållanden och det är vi skyldiga till. Alla jordens människor ska behandlas lika, oavsett kön, hudfärg, religion eller sexuelläggning. Idag har det lyckligtvis blivit betydligt bättre men rasismen finns fortfarande kvar, det var inte mer än 15 år sedan vi i europa faktiskt tillät folkmordet i Rwanda pågå. Vi i sverige är inte särskilt främlingsientliga men det finns fortfarande partier och rasistrelaterade grupper vilka jag hoppas snart kommer försvinna.
Källförtecking
http://www.so-rummet.se/kategorier/kolonisation-och-kolonialism
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kolonialism
Avkoloniseringen i Afrika
•
Bakgrund
•
Kolonialism innebär erövring och kontroll av ett annat område utanför kolonisatörens land. Idag använder vi ofta detta ord för att beskriva de europeiska nationalstaternas utomeuropeiska erövningar. Men det var inte bara länder i Europa som kom att bli kolonialmakter, Usa och Japan har under vissa perioder erövrat och plundrat i länder som de sedan kom att ta över.
•
Redan 1415 intog en portugisisk expidition den afrikanska staden Ceuta. Sedan dess men framför allt efter 1500-talets mitt växte kolonisationen fram ur Europas expansion. I mitten av 1800-talet drog en kapplöpning igång i Europa. Man ville ha så mycket mark som möjligt i afrika och därmed kunna bilda många kolonier.
•
Kolonialtiden
•
Man underordnade koloniernas inhemska kultur genom att göra det egna språket till första språk. Saker som var tillåtna i det egna landet som exempelvis politik, kultur och litteratur kunde förbjudas inom kolonierna.
•
Den europeiska imperlialismen blev slutet för afrikas självständiga stater. De som bodde inom kolonierna arbetade för de vita som hade flyttat ner dit. Nästan hela afrika hamnade under de europeiska stormakternas politiska kontroll. Hur detta kunde möjliggöras berodde på européernas överlägnsa teknik. Trots att man gick in i de afrikanska länderna med vapenmakt stabiliterades ofta samhällena efteråt. Krig som kanske hade pågått under årtionden stammar emellan upphörde nu i samband med att kolonalregimen installerats.
•
Sedan långt bak i tiden har vi ansett att de svarta är en lägre stående ras. De vita ansåg att de hade någon slags skyldighet att hjälpa de koloniserade människorna då dessa inte var civiliserade enligt europeerna man förde med sig sina västerländska ideér som dem i kolonierna tvingades leva efter. Trots att kolonialtiden förde med sig vissa fördelar kan vi konstatera att dess konsekvenser samtidigt var förödande för afrikanerna. Dem fråntogs frihet och möjligheten att bestämma själva. Allt skulle ske efter européernas vilkor. På bilden nedanför visas människor som stympats på grund av att dem inte levererat tillräckligt mycket gummi till belgarna.
•
Idag anses ofta Belgarnas tid i Kongo som det värsta exemplet på kolonisationen samt imperialismens konsekvenser. Under det belgiska styret dödades mellan 3 och 30 miljoner människor.
•
Avkolonisationen
•
Under 1900-talet bröt de två världskrigen ut och detta innebar slutet för kolonisationens era. Frankrike och Storbritannien drog tillbaka sina trupper ifrån kolonierna då de skulle delta i krigen. Detta kom att påverka de svartas syn på de vita då man började förstå att den överlägsenhet som de vita hade haft inte berodde på rasmässiga skillnader utan vapenteknik, träning och organisation. Bilden om den vita mannens överlägsenhet började nu falla.
•
Efter andra världskriget kom kolonialmakternas position inte bara att bli ekonomisk ohållbar utan även moraliskt ohållbar. Man kom med motfrågor i afrika kring hur det kunde vara rätt att Storbritanien kunde ockupera Egypten när det var fel av Hitler att ockupera polen. Afrikanerna kunde nu med kraft påverka hyckleriet i kolonialismen. Europeiska statsmän blev nu tvugna att komma till insikt om den egna rasismen efter andra världskriget. Och det är utifrån detta som forskare idag anser att kolonisationen började falla.
•
När staterna i Afrika frigjort sig ifrån kolonialmakterna har många stater kommit att utvecklas starkt. Men dessvärre har flertalet stater också blivit svagare. Korruption och ekonomiskt stagnation är ett vanligt problem runt om i afrika. En nykolonialism har i viss mån ersatt den gamla kolonialismen då grupper inom före detta kolonier lidit av ekonomiska problem. Detta har bidragit till att de tvingats hitta nya stormakter att förlita sig på och numera har ett politiskt beroendeförhållande till dessa.
•
Kolonialismen förde även med sig konflikter som kommit upp till ytan under efterkrigstiden. Ett exempel är folkmordet i Rwanda som grundade sig i Belgarnas sätt att privilegiera tutsierna. 1916, då de belgiska kolonisatörerna anlände som Rwandas befolkning delades upp i två olika etniska grupper. Belgarna ansåg att tutsierna var överlägsna hutuerna eftersom att tutsierna enligt dem hade ett närmare släktskap med den vita rasen. Belgarna såg de två grupperna som två olika raser och tillverkade till och med identitetskort som talade om ifall man antingen var tutsi eller hutu. Tutsierna fick nu förstärkt maktposition, bättre jobb och bättre utbildningar i Rwanda. Der var vid detta laget hutumajoriteten började se tutsierna som främmande inkräktare. Ett annat exempel på ett land är Somalia som fick stöttning av Sovjet och USA till diktaturen i utbyte mor militära baser.
•
Det finns flera olika anledningar till varför staterna i Afrika har det så svårt efter avkoloniseringen. Historien och geografin spelar faktiskt in i detta också. Att få människor bor på stora ytor är något som kostar inom staterna. Att kunna utsräcka sitt inflytande över glesbefolkade områden och kostsamt för staterna vilket leder till att människorna som bor långt ifrån maktens centrum inte får någon hjälp då staten struntar i att försöka kontrollera dessa områden. Detta leder till bl.a. till ökat våld och fattigdom.
•
Den infrastruktur som kolonialmakterna satte i länderna var utformad för att uppfylla det egna moderlandets behov och detta ledde till att många f.d kolonier kom att fortsätta bli beroende av de land som kolonierna hade styrts av. En förändring av infrastrukturen skulle innebära en riskfylld satsning, därför valde många afrikanska stater att fortsätta förhandla med européerna.
Diskussion
•
Jag blir så upprörd när jag tänker på hur vi i europa har behandlat människor med annat etniskt ursprung. Sedan flera hundra år tillbaka har vi sett ner på dessa människor och behandlat dem som om dem vore odjur. Vi har kommit in i deras länder och brytit traditioner, splittrat familjer, använt dem som slavar och fört dem till europa. Dem har sedan dess levt under dåliga förhållanden och det är vi skyldiga till. Alla jordens människor ska behandlas lika, oavsett kön, hudfärg, religion eller sexuelläggning. Idag har det lyckligtvis blivit betydligt bättre men rasismen finns fortfarande kvar, det var inte länge sedan vi i europa faktiskt tillät folkmordet i Rwanda pågå. Vi i sverige är inte särskilt främlingsientliga men det finns fortfarande partier och rasistrelaterade grupper vilka jag hoppas snart kommer försvinna.
•
Källförtecking
•
http://www.so-rummet.se/kategorier/kolonisation-och-kolonialism
·
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kolonialism
·
·
·
Nationalism
Hur stark är nationalismen i dagens samhälle? Vad betyder nationalism för oss svenskar?
I nutid är nationalism nästan synonymt med nazism i sverige, det är nästan lite tabubelagt att tycka allt för bra om "vårt kära fosterland". Men är verkligen fosterlandskärlek samma sak som rasism? Kan vi inte älska vårat land, dess traditioner och kultur utan att vara främlingfientliga?
Det är en hetlevrad diskussion det här med nationalism. Personligen tycker jag väldigt bra om Sverige, det är ett tryggt, demokratiskt och ett nästintill jämnställdt samhälle där varje individ kan göra sin röst hörd, vilket är fantastikst! Jag älskar den svenska sommaren, dalahästen, falukorven, sillen och mycket mer som vi förknippar med just Sverige. Men jag älskar även de kulturella inslagen, jag älskar att här finns människor och djur från andra kontinenter att dela detta fina land tillsammans med.
I de svenska samhället vill vi gärna följa trenderna. Sverige är ett modernt land och här är det nästan omodernt att vara för svensk. Vi ska vara så öppna och fördomsfria som möjligt, vi är informerade och upplysta och vi vill ta hand om varandra. Vi är väldigt stolta över vårtat jämnlika samhälle och hur bra vi har det. Vi kan tycka att andra länder är ganska så långt efter i utvecklingen och kan tycka synd om de stackarna som inte hunnit modernisera sig. Men ändå tycker mer än hälften av svenskarna att nationalist är ett fult ord. Men hur kan vi vara så väldigt mycket nationalisktiska men samtidigt så rädda för att vara nationalistiska?
Att bära den svenska flaggan kan innebära mycket för en svensk, bär du den vid festliga tillfällen kan det vara okej, men i politiskt syfte accosieras din flagga genast med rasism.
se mer på : http://www.youtube.com/watch?v=rSksGYs2JLE.
Nationalism - Sverige
Vad innebär det egentligen att vara svensk och hur viktig är en nationell identitet?
På 1500-talet formades Sverige som en enhetlig nationalstat med en statsförvaltning och en kung. Många anser att Gustav Vasa är den svenska nationalstatens fader. Hans insatser kommer under 1800-talet senare att användas för att bygga upp en svensk nationalism.
•
Under 1800-talet växte nationalismen fram i Sverige och har sedan dess präglat dagens nationalism.
Innan 1800-talet talade man sällan om nationalism. Andra identiteter var starkare såsom vilket stånd man tillhörde eller den kristna identiteten. Dessutom var Sverige inte ett enhetligt land innan 1800-talet och i sverige bodde både tyskar, finnar, letter och många andra människor med olika bakgrunder. På den tiden var det svårt att fastslå vem som var svensk, de som bodde i sverige var kungens undersåtar, men hade dem en svensk identitet?
•
Innan 1815 var den nationella identiten svag i hela europa. När det blev krig var det inte ens säkert att man stödde det land som man var född i, många tog värvning i armén i de land de nu bodde i. Så många svenska krigshjältar hade från början ett utländskt ursprung och i dagens läge skulle vi inte kalla dem svenskar.
Språket har haft en stor betydelse för samhörigheten och nationalkänslan. En stor mängd, veckotidningar och dagstidningar växte fram från mitten av 1800-talet och bidrog till att man fick ett enhetligt språk. Trots att man talade olika dialekter runt om i landet så var skriftspråket detsamma. I dessa veckotidningar och tidsskrifter kunde man läsa om svenska historiska hjältar och man betonade hur dem hade försvarat Sverige och fört Sveriges rykte över världen. Att många nu kunde läsa bidrog till att man nu kunde sprida budskap och kunskap allt lättare.
•
Under senare delen av 1800-talet satte industrialismen igång runt om i Europa i samband med detta växte även en ny "modern" nationalism fram. Tack vare maskiners hjälp kunde man nu starta fabriker och man började producera mer och mer varor. Varorna behövde fraktas snabbt till hamnarna där de sedan skulle exporteras, man började då bygga allt fler järnvägar för att snabbt få ut varorna till hela landet. Man började nu tänka nationellt. Man sammarbetade och sverige blev allt mer enigt.
•
Hur stark är nationalismen i dagens samhälle? Vad betyder nationalism för oss svenskar?
•
I nutid är nationalism nästan synonymt med nazism i sverige, det är nästan lite tabubelagt att tycka allt för bra om "vårt kära fosterland". Men är verkligen fosterlandskärlek samma sak som rasism? Kan vi inte älska vårat land, dess traditioner och kultur utan att vara främlingfientliga?
•
Det är en hetlevrad diskussion det här med nationalism. Personligen tycker jag väldigt bra om Sverige, det är ett tryggt, demokratiskt och ett nästintill jämnställdt samhälle där varje individ kan göra sin röst hörd, vilket är fantastikst! Jag älskar den svenska sommaren, dalahästen, falukorven, sillen och mycket mer som vi förknippar med just Sverige. Men jag älskar även de kulturella inslagen, jag älskar att här finns människor och djur från andra kontinenter att dela detta fina land tillsammans med.
•
I de svenska samhället vill vi gärna följa trenderna. Sverige är ett modernt land och här är det nästan omodernt att vara för svensk. Vi ska vara så öppna och fördomsfria som möjligt, vi är informerade och upplysta och vi vill ta hand om varandra. Vi är väldigt stolta över vårtat jämnlika samhälle och hur bra vi har det. Vi kan tycka att andra länder är ganska så långt efter i utvecklingen och kan tycka synd om de stackarna som inte hunnit modernisera sig. Men ändå tycker mer än hälften av svenskarna att nationalist är ett fult ord. Men hur kan vi vara så väldigt mycket nationalisktiska men samtidigt så rädda för att vara nationalistiska?
•
Att bära den svenska flaggan kan innebära mycket för en svensk, bär du den vid festliga tillfällen kan det vara okej, men i politiskt syfte accosieras din flagga genast med rasism.
•
se mer på : http://www.youtube.com/watch?v=rSksGYs2JLE.
•
Delrapport, Historia
1. Inledning
Eftersom att jag upplevde att jag inte var tillräckligt insatt i de olika sexualiteter som faktiskt finns runt omkring oss och inte visste särskilt mycket om sexualitetens historia valde jag att skriva om detta ämne.
1.1 Syfte och frågeställningar
Mitt syfte med detta arbete är att öka min förståelse till sexualitetens utveckling, med tanke på hur historien har färgat de åsikter, normer och värderingar vi har idag.
- Hur såg vi på sexualitet längre bak i tiden?
- Hur ser vi på sexualitet idag?
- Hur har kvinnans förhållande till sex sett ut igenom historien?
- Vad innebär det att vara homosexuell?
2. Fakta
Sexualitet
För människans del har sexualiteten både en biologisk och en social funktion. Den är inte enbart till för att bilda avkomma, utan är också förknippad med kärlek, lust och fysiskt kontaktbehov. Sexualiteten och dess beteenden påverkar därför många områden i människors liv. Sexualitet påverkas av interaktionen mellan biologiska, psykologiska, sociala, ekonomiska, politiska, kulturella, etiska, legala, historiska, religiösa och andliga faktorer. Sexualitet är en väsentlig del av att vara människa. I praktiker, roller, relationer, värderingar, attityder, normer, tankar, önskningar och beteenden utrycks och upplevs sexualitet.
Det som även bör betonas är att sexualiteten bekräftar människans könsidentitet som man och kvinna och sexuella orientering som hetro-, homo- eller bisexuell.
Världshälsoorganisationen (WHO) har formulerat följande definition om sexualitet: "Sexualitet är en integrerad del av varje människas personlighet, och det gäller såväl man och kvinna som barn. Den är ett grundbehov och en aspekt av att vara mänsklig, som inte kan skiljas från andra livsaspekter. Sexualitet är inte synonym med samlag, den handlar inte om huruvida vi kan ha orgasmer eller inte, och är heller inte summan av våra erotiska liv. Dessa kan men behöver inte vara en del av vår sexualitet. Sexualitet är mycket mer: den finns i energin som driver oss att söka kärlek, kontakt, värme och närhet; den uttrycks i vårt sätt att känna och väcka känslor samt att röra vid varandra. Sexualiteten påverkar tankar, känslor, handlingar och gensvar och därigenom vår psykiska och fysiska hälsa"
Sexuella relationer
Sexuella relationer kan skifta kraftigt, människor har sex av olika skäl. Vad som betraktas som en ”bra” sexuell relation skiljer sig i olika kulturer. I stora delar av världen är den rådande normen att en sexuell relation bör kombineras med äktenskap. Och sedan kombineras med barn eller ömsesidig förälskelse. I andra delar av världen kopplas sexuellt umgänge snarare med njutning än barnalstring. Äktenskapet har en juridisk aspekt som är kopplad till att man värnar om sina barn, att man ser till så att barnen får en trygg uppväxt, socialt och ekonomiskt. Det ligger i samhällets intresse. Sexuella relationer mellan två vuxna personer som inte är gifta utan endast har ett förhållande är allmänt accepterat ibland annat de Nordiska länderna.
Idag talar vi öppet om sexualitet, vi kan se sex framför kamerorna i dokusåpor, det finns tv-program handlar enbart om sex, det talas om analsex i radio och för några år sedan talade till och med en partiledare om penisförlängning. Och betydligt fler exempel finns det. För 10-15 år sedan var det nästan tabu att tala om sex i medierna. Och för mindre än 60 år sedan var det kriminellt att vara homosexuell. Inom forskningen speglas även det stora intresset för sex. Där sexuella identiteter och praktiker alltmer kommer i fokus för humanistiska och samhällsvetenskapliga studier.
Så här är min början på mitt arbete, än så länge går det bra och jag finner det mycket intressant att skriva om.
USA:s roll i Vietnamkriget
Olika perspektiv på Vietnamkriget och jämförelser med Irakkriget 2003
Så då har vi tre teorier att utgå ifrån, Dominoteorin, Misstagsteorin och Imperialismteorin.
Egentligen är det konstigt att det ska finnas teorier kring krig. Att USA inte har en klar teori för allmänheten om varför dem la sig i Vietnamkriget tycker jag spontant bekräftar att dem döljer något.
Misstagsteorin
USA läger sig inte i ett krig utav misstag, Misstagsteorin låter för mig helt skum. Varför skulle USA lägga sig i ett krig om dem inte har några intressen att bevaka?
USA gick in i Vietnam med motivet: "Förenta staterna är också medvetetna om sitt ansvar och sina förpliktelser, för sina egna intressen skull såväl som för andra fria folks, att bistå ett modigt land i dess försvar för sina friheter mot icke motiverad omstörtande verksamhet och kommunistterror. Vi har inga andra motiv än att försvara friheten.”
Att många ansåg att USA inte hade något reellt intresse av att gripa in i Vietnam och såg kriget som en rad missgrepp förstår jag mig inte på. Vietnamnkrigets kritiker hävdade att det inte fanns några väsentliga ekonomiska intressen för USA att försvara i Vietnam. Det fanns inte heller några råvaror som var livsviktiga för Förenta staterna. Men detta är inte hållbart för mig, även om det inte fanns ekonomiska intressen så är det en självklarhet att där fanns andra intressen. Ett exempel på att USA inte lägger sig i utan några intressen är Rwanda. Under folkmordet ansåg USA att Rwanda inte hade tillräckligt med intressanta mineraler, detta var nog skäl till att USA inte agerade utan lät folkmordet pågå. Enligt mig lägger sig inte USA i ett krig utan några egentliga skäl. Att de drogs in i konflikten steg för steg utan att inse vad som hände och sedan kom till insikt om att det var mitt i ett krig och därmed inte kunde dra sig ut tycker jag bara är bullshiet. USA vet vad dem sysslar med, denna teori tycker jag inte är hållbar.
Många miste livet i Vietnamkriget, 2 miljoner vietnameser dog av svält som en direkt följd av att USA besprutade stora delar av landet med dioxiner i ett försök att komma åt gerillan. Syftet var att avlöva djungeln men ledde även till att jordbruket som försörjde hela befolkningen förstördes. Växtgiftet, även kallat ”Agent Orange” finns idag – 30 år senare, ytterst närvarande i Vietnam. Trots att USA hävdar att dem gick in i Vietnam för att försvara friheten så har jag läst att det fanns dokument på att de ansvariga var informerande om konsekvenserna för ”Agent Orange” och hur dess påverkan för människorna i Vietnam skulle bli. Att påstå sig vilja försvara friheten i Vietnam och sedan släppa ut gift i stora delar av landet som leder till död och missbildningar är inte försvarbart.
Enligt min mening så håller inte misstagsteorin, USA la ut väldigt mycket pengar på Vietnamkriget och dem var mycket väl medvetna om vad dem gjorde. Även om det inte handlar om ekonomiska intressen så fanns där intressen av annat slag som skulle kunna påverka andras syn på USA.
Dominoteorin
Enligt Dominoteorin skulle förlusten av Indokina innebära att hela Sydasien föll som en rad ”dominobrickor”. Rädslan för att Vietnam skulle lyckas bra som ett kommunistiskt land och att grannländerna sedan skulle följa i deras fotspår var skäl nog till att USA la sig i. Om Asien blev kommunistiskt skulle landet kunna komma att bli så starkt att det skulle kunna utmana USA som världens stormakt.
USA gick in i Vietnam för att de inte skulle statuera ett exempel som visade andra länder att man kunde slå bort Amerika. Jag tror att det var makten och rädslan för att förlora den som var det egentliga skälet till att USA valde att stötta Sydvietnam. Ifall Europa, Asien eller annorstädes skulle få en kommunistisk seger skulle detta leda till en rubbad maktbalans för USA.
Imperialismteorin
Det amerikanska välståndet bygger till stor del på import från andra länder. Det sägs att USA behöver importera främst metaller och olja till sin industri. För den amerikanske industriproduktionens skull behövs det marknader i utlandet. Deras hemmamarknad är inte tillräckligt stor och en minskad export skulle leda till arbetslöshet och produktionsminskning.
För att kunna behålla sitt ekonomiska imperium krävs det en stor och dyr krigsmakt. USA försvarar sitt imperium till varje pris för att inte riskera negativa kedjereaktioner. USA kräver kontroll och vill inte riskera att förlora den över vissa större områden. Dominoteorin ingår alltså i imperialismteorin. USA ville försvara sin ekonomiska position och Asien var behövande för den.
Jämförelser med Irakkriget 2003
I dagens läge är USA:s strävan efter kontroll densamma. Man kan se tydliga likheter mellan Vietnamkriget och Irakkriget. Om vi tittar på den Amerikanska historien kan vi se att USA är ett land som vill ha ett finger i allt och som inte låter sig underkuvas. Det finns många skäl till att USA krigar mot Irak. Personligen så tror jag att det är oljan som väger tungt. Denna gång tror jag återigen att det handlar om USA:s ekonomiska intresse. USA vill försäkra sig om en stabil tillgång till oljan då den har stor betydelse för både USA:s och resten av världens ekonomi. När deras egna oljeresurser i framtiden riskerar att sina vill dem ta över Irak för att säkra sina tillgångar.
Jag tror även att ”Dominoteorin” stämmer överens även denna gång, att Hussein utvecklade massförstörelsevapen och bidrog till en spridd terrorism var något som USA kände sig hotade av. USA ville införa demokrati i landet och största den irakiska diktaturen i hopp om att de närliggande länderna också skulle störta sina diktaturer. På så vis skulle de minska rekryteringen till terrorismen och länderna skulle bli mer demokratiska, fredliga samt hamna på en mer ekonomisk utvecklande väg.
Av: Olivia Blomström
