Nepal

 

 

Nepal

Folkmängd: 27,7 milj (2006)
Huvudstad: Katmandu
Yta: 147 181 km2
Statsskick: monarki
Religion: hinduer, minoritet av buddister
Valuta: 1 rupie = 100 paisas (NPR)
Tidsskillnad: + 4,5
Landsnummer: 977
Språk: nepali
Ambassad: Nepals Generalkonsulat i Stockholm, tel 08-611 90 32
Svensk ambassad: Sverige har ingen ambassad i Nepal.


Kort historisk bakrund
Nepals historia är till stor del formad av att det gränsar till de två stora staterna Kina och Indien, dess isolerade läge i Himalaya har också betydelse för historien. Området kring Kathmandudalen, vilket är landets kärnområde,  har varit bebott i minst 9000 år och har genom tiden varit ganska så självständigt. 1768 då fursten av Gurkha, Prithvi Narayan Sha enade landets tre riken hade Kathmandu, Patan och Bhadgaon varit splittrade sedan 1482.

När Jang Bahadur år 1846 grep makten i Nepa antog han familjenamnet Rana och gjorde premiärministerämbet ärftligt inom släkten. Ranafamiljen lät britterna rekrytera gurkhasoldater och förde en probrittisk politik. När missnöjet mot regimen växte tils sig på 1900-talet fick Nepal sin första demokratiska författning är 1959. Men när kung Mahendra förbjöd politiska partier 1960 avskaffades demokratin. Ända tills 1990 varade den kungliga diktaturen, men Nepal omvandlades sedan till en konstitutionell monarki.

När demokration infördes resulterade detta i svaga regeringar. År 1996 svarade därmed det maoistiska kommunistpartiet med att inleda ett gerillakrig. Efter att en sinnesförvirad prins mördet en stor del av kungafamiljen 2001 blev Gyanedra kung. Han genomförde statskupper som sedan gav honom verkställande makt. Till följd av detta närmade sig flera politiska partier gerillan och i april 2006 tvingades kungen att återinrätta parlamentet. I november samma år undertecknade regeringen ett fredavtal med maoisterna och i april 2008 fick det maoistiska partiet flest röster.


Samhälle och politik
Idag består Nepals parlament av 601 valda ledaöter, alla nepalska medborgare för rösta så länge de är över 18 år. 


Landets Ekonomi
Nepal är ett av det fattigaste länderna i världen. Landet tillhör också ett av de minst urbaniserade och industrialiserade länderna. I dagens läge har handeln och servicenäringar fått allt större betydelse men ungefär tre fjärdedelar av befolkningen livnär sig på jordbruk. Tillverknings industrin är främst lokaliserad till Katmandudalen och är mycket liten. Grannlandet Indien har stor betydelse för landest ekonomi då Nepal är beroende av utländskt bistånd. Textilindustrin och livsmedelsindustrin är två viktiga sektorer.


Befolkning och Religion
Nepal har tre större befolkningsgrupper: indonepaleser, tibetonepaleser och en urbefolkning bestående av newar, bhote, rai, limbu och sherpa. Nära 60% av befolkningen talar det Indoeuropeiska spårket "Nepali". Utöver Nepali finns det över 40 olika språk som talas i landet med olika dialekter.

Till och med år 2006 var landet den enda staten i världen som hade hinduism som stadsreligion. Idag utgörs 85% av befolkningen av hinduister. Resterande procent är Buddister och muslimer. Buddismen utövas mest i Himalayas bergsområden.

I Nepal bor uppskattningsvis cirka 26 miljoner människor och mellan 35 och 40 % av dessa är under 15 år. Vad detta beror på har jag inte kunnat lista ut... Som jag tidigare nämt lider befolkningen av fattigdom och dem  flesta lever under existensminimum. 60% av befolkningen är analfabeter, fem skolår är obligatoriska men långt ifrån alla läser i fem år.


Transnationella frågor
Nepal har under senare år genomgått mycket stora politiska förändringar och idag är den politiska situationen i landet är instabil. Demostrationer och strejker har övergått i våldsamheter så det allmäna säkerhetsläget i Nepal är osäkert. Resenärer uppmanas att undvika politiska manifestationer och större folksamlingar då våld kan förekomma.


Källor:
http://www.ne.se/nepal

http://www.regeringen.se/sb/d/2520/a/13981

http://www.globalsecurity.org/military/world/war/nepal_insurgency-maps.htm

http://sv.wikipedia.org/wiki/Nepal

http://www.froden.com/nepal/index.php?page=people.html



USA:s roll i Vietnamkriget


Olika perspektiv på Vietnamkriget och jämförelser
med Irakkriget 2003

Så då har vi tre teorier att utgå ifrån, Dominoteorin, Misstagsteorin och Imperialismteorin.
Egentligen är det konstigt att det ska finnas teorier kring krig. Att USA inte har en klar teori för allmänheten om varför dem la sig i Vietnamkriget tycker jag spontant bekräftar att dem döljer något.


Misstagsteorin
USA läger sig inte i ett krig utav misstag, Misstagsteorin låter för mig helt skum. Varför skulle USA lägga sig i ett krig om dem inte har några intressen att bevaka?

USA gick in i Vietnam med motivet: "Förenta staterna är också medvetetna om sitt ansvar och sina förpliktelser, för sina egna intressen skull såväl som för andra fria folks, att bistå ett modigt land i dess försvar för sina friheter mot icke motiverad omstörtande verksamhet och kommunistterror. Vi har inga andra motiv än att försvara friheten.”

Att många ansåg att USA inte hade något reellt intresse av att gripa in i Vietnam och såg kriget som en rad missgrepp förstår jag mig inte på. Vietnamnkrigets kritiker hävdade att det inte fanns några väsentliga ekonomiska intressen för USA att försvara i Vietnam. Det fanns inte heller några råvaror som var livsviktiga för Förenta staterna. Men detta är inte hållbart för mig, även om det inte fanns ekonomiska intressen så är det en självklarhet att där fanns andra intressen. Ett exempel på att USA inte lägger sig i utan några intressen är Rwanda. Under folkmordet ansåg USA att Rwanda inte hade tillräckligt med intressanta mineraler, detta var nog skäl till att USA inte agerade utan lät folkmordet pågå. Enligt mig lägger sig inte USA i ett krig utan några egentliga skäl. Att de drogs in i konflikten steg för steg utan att inse vad som hände och sedan kom till insikt om att det var mitt i ett krig och därmed inte kunde dra sig ut tycker jag bara är bullshiet. USA vet vad dem sysslar med, denna teori tycker jag inte är hållbar.

Många miste livet i Vietnamkriget, 2 miljoner vietnameser dog av svält som en direkt följd av att USA besprutade stora delar av landet med dioxiner i ett försök att komma åt gerillan. Syftet var att avlöva djungeln men ledde även till att jordbruket som försörjde hela befolkningen förstördes. Växtgiftet, även kallat ”Agent Orange” finns idag – 30 år senare, ytterst närvarande i Vietnam. Trots att USA hävdar att dem gick in i Vietnam för att försvara friheten så har jag läst att det fanns dokument på att de ansvariga var informerande om konsekvenserna för ”Agent Orange” och hur dess påverkan för människorna i Vietnam skulle bli. Att påstå sig vilja försvara friheten i Vietnam och sedan släppa ut gift i stora delar av landet som leder till död och missbildningar är inte försvarbart.

Enligt min mening så håller inte misstagsteorin, USA la ut väldigt mycket pengar på Vietnamkriget och dem var mycket väl medvetna om vad dem gjorde. Även om det inte handlar om ekonomiska intressen så fanns där intressen av annat slag som skulle kunna påverka andras syn på USA.

Dominoteorin
Enligt Dominoteorin skulle förlusten av Indokina innebära att hela Sydasien föll som en rad ”dominobrickor”. Rädslan för att Vietnam skulle lyckas bra som ett kommunistiskt land och att grannländerna sedan skulle följa i deras fotspår var skäl nog till att USA la sig i. Om Asien blev kommunistiskt skulle landet kunna komma att bli så starkt att det skulle kunna utmana USA som världens stormakt.

USA gick in i Vietnam för att de inte skulle statuera ett exempel som visade andra länder att man kunde slå bort Amerika. Jag tror att det var makten och rädslan för att förlora den som var det egentliga skälet till att USA valde att stötta Sydvietnam. Ifall Europa, Asien eller annorstädes skulle få en kommunistisk seger skulle detta leda till en rubbad maktbalans för USA.


Imperialismteorin

Det amerikanska välståndet bygger till stor del på import från andra länder. Det sägs att USA behöver importera främst metaller och olja till sin industri. För den amerikanske industriproduktionens skull behövs det marknader i utlandet. Deras hemmamarknad är inte tillräckligt stor och en minskad export skulle leda till arbetslöshet och produktionsminskning.
För att kunna behålla sitt ekonomiska imperium krävs det en stor och dyr krigsmakt. USA försvarar sitt imperium till varje pris för att inte riskera negativa kedjereaktioner. USA kräver kontroll och vill inte riskera att förlora den över vissa större områden. Dominoteorin ingår alltså i imperialismteorin. USA ville försvara sin ekonomiska position och Asien var behövande för den.

Jämförelser med Irakkriget 2003
I dagens läge är USA:s strävan efter kontroll densamma. Man kan se tydliga likheter mellan Vietnamkriget och Irakkriget. Om vi tittar på den Amerikanska historien kan vi se att USA är ett land som vill ha ett finger i allt och som inte låter sig underkuvas. Det finns många skäl till att USA krigar mot Irak. Personligen så tror jag att det är oljan som väger tungt. Denna gång tror jag återigen att det handlar om USA:s ekonomiska intresse. USA vill försäkra sig om en stabil tillgång till oljan då den har stor betydelse för både USA:s och resten av världens ekonomi. När deras egna oljeresurser i framtiden riskerar att sina vill dem ta över Irak för att säkra sina tillgångar.

Jag tror även att ”Dominoteorin” stämmer överens även denna gång, att Hussein utvecklade massförstörelsevapen och bidrog till en spridd terrorism var något som USA kände sig hotade av. USA ville införa demokrati i landet och största den irakiska diktaturen i hopp om att de närliggande länderna också skulle störta sina diktaturer. På så vis skulle de minska rekryteringen till terrorismen och länderna skulle bli mer demokratiska, fredliga samt hamna på en mer ekonomisk utvecklande väg.

 Av: Olivia Blomström




Ondska i högsta grad...

Saga och Max mördades i hemmet i Arboga

Syskonen Saga och Max, 1 och 3 år, och deras 23-åriga mamma hittades svårt skadade i familjens hus i Arboga, kvällen den 17 mars 2007. Barnen avled på sjukhuset. Mamman fick svåra skador men överlevde tack vare snabba räddningsinsatser. Efter några dagar riktades misstankarna mot en 32-årig tysk kvinna som haft ett förhållande med moderns nya sambo...




Det gör mig så ont i hjärtat, tårarna tränger fram och tankarna letar förtvivlat efter svar. Svar på hur kan det förekomma sådan grymhet? Hur kan en kvinna slå ihjäl två oskyldiga barn med en hammare p.g.a en olycklig kärleksrelation? Och ifall man kan älska hur kan man då känna sådant hat och utföra så enormt hemska handlingar?

Allt detta gör mig så förvirrad och omskakad, vad är det för jävla värld vi lever i? Anledningen till att jag skriver om detta nu så långt i efterhand är för att jag idag läste att "Arbogamamman" Emma Jangestig har släppt ut en bok.
Boken heter "Varför gråter inte Emma" och meningen med boken enligt Emma är att föra Max och Sagas minne vidare men även att hjälpa andra människor i sorg som blir ifrågasatta. Att boken heter "varför gråter inte Emma" beror på att många undrade varför hon såg så glad ut efter tragedin. Trots att Emma miste två av sina barn försöker hon ta vara på sin familj och sina vänner hon har kvar. Hon har nu accepterat att hon inte kommer få tillbaka Max och Saga och försöker leva sitt liv fullt ut idag. När hon i våras födde sin dotter Julia kände hon att hon hittat tillbaka till den hon vill vara. Hon har nu fortsatt sitt liv som mamma och tänker inte längre på det fruktansvärda som hände Max och Saga. Hon säger själv att hon bara tänker på alla fina minnen.

Här har vi en otroligt stark mamma, hon upplevde det allra värsta en mamma kan göra men ändå har hon lyckats gå vidare, amazing! Ska snarast köpa hennes bok, det är så intressant hur hon kan se positivt på sitt liv efter att ha varit med om sådan grymhet. Något som jag måste läsa om, ta in och försöka förstå...


RSS 2.0