Tommy Hellstens ”Ju mindre du gör desto mer får du gjort”
En bok om livets paradoxer
Budskapet i denna bok är att människan är en varelse som finner sin verkliga identitet och sitt sanna liv när hon inser att någon älskar henne. När man går med på att möta sin egen svaghet och maktlöshet fattar man först detta kärlekens mirakel. Genom svaghet får man styrka och det finns ingen genväg. Detta är orsaken till att författaren skriver om paradoxer. I den här boken visar Tommy Hellsten att livets sanningar och stora visdomar ofta är paradoxala. Det som livet använder sig av för att skapa något nytt är spänningen mellan motsatser. Författaren säger själv att han bjuder in läsaren i en process som han levt med i över tjugo år. En process som ger en möjlighet till att öppna ögonen för den ofantliga rikedom som finns i den kristna tron men som i vår kultur ofta skyms av religiös och from retorik.
Tommy Hellsten föddes den 23 december 1959 i Östra Nyland, Finland. Han är en finlandssvensk teolog, terapeut, utbildare och författare. Han är även en uppskattad föreläsare i både Finland och Sverige.Hellsten har skrivit flera böcker, bland annat Flodhästen i vardagsrummet, Med människan, Flodhästen på arbetsplatsen och Barn av livet. Personligen tycker jag att han skriver på ett sätt som alla kan förstå men man ska inte sticka under stolen med att vissa stycken i denna bok behöver man läsa om och om igen. Men det är för att han på bara några rader kan skriva helt fantastiska saker som tar tid att ta in. När jag läste denna bok tog jag flera pauser och funderade kring allt för att låta det sjunka ner. Jag har inte läst färdigt boken för jag tycker att det är fel att försöka snabba på då hans ord är matade med så mycket visdom och framför allt kärlek. Efter att bara läst några sidor blev jag genast lycklig och hänförd. Han kan verkligen konsten att sätta ord på upplevelser och känslor. Allt det han skriver känns så äkta och sant men man blir samtidigt väldigt förvirrad. Jag blir förvirrad över varför vi lever våra liv utan denna medvetenhet om våra känslor och reaktioner som Tommy skriver om i sin bok.
Om vi tar till oss av all den visdom Tommy delar med sig av i sin bok tror jag att våra liv kan bli mycket lättare att leva och förstå. Han förklarar svåra saker på ett pedagogiskt, begripligt och genialiskt sätt.
Jag läste en artikel på Svd.se där dem intervjuvade Tommy Hellsten och jag fastnade för en fråga där han på sitt kloka och vackra sätt svarade på en fråga som för många andra skulle varit väldigt svår att besvara...
– Det är en enormt stor fråga. Det kan finnas mycket i vårt förflutna som vi inte har insett vikten av, som känslor, behov och minnen. Vi har låtit vår omgivning definiera oss på ett sätt som inte har varit sant. Men det har gett oss trygghet. När vi börjar titta på vårt inre rubbar det systemet som ger oss trygghet. Det skapar en rädsla för det okända – oss själva. Men processen kan få oss att växa in i en sann identitet där vi börjar visa vad vi tänker, känner, behöver och kan. Vårt verkliga jag blir synligt.
Det finns alltid en risk med att bli synlig eftersom vi då också kan blir sårade. Det väcker frågor som: Är jag älskad? Blir jag godkänd? Är jag accepterad? Det är särskilt svårt att våga hitta sitt sanna jag om man redan som barn blivit djupt sårad av omgivningen. Då har man omedvetet tagit ett beslut att aldrig mer vara sann, att aldrig mera våga lita på någon. För att vi ska kunna hitta vår identitet behöver vi känna kärlek, bli sedda och bekräftade.
I boken skriver Hellsten att brist på kärlek kan man bara känna om man någon gång fått se en liten glimt av den, det är därför kärleken väcker smärta. Han skriver även att brist på kärlek väcker skam, och att skammen i sin tur förvandlar svagheten till en dålig egenskap. Och så otroligt mycket mer som är så svårt att beskriva utan att skriva rakt ur hans texter.
Något som jag fastnade extra för i boken är när Hellsten skriver om styrkan i svagheten. Han inleder texten genom att förklara att en människa med problem först kan ändra på sitt liv när hon kommer till insikt om vilken enorm kraft det finns i att erkänna sin maktlöshet. En människas tillväxt börjar genom att identifiera och erkänna sin svaghet. Det första tecknet på hälsa är en sund medvetenhet om att man är sjuk. Vi människor har en tendens till att dölja våran svaghet både för oss själva och för andra, vi förnekar våran sjukdom och bristtillfällighet. Just för att vi inte är medvetna om att svagheten är en nödvändig del av det mänskliga livet. Vi ser svaghet som ett tecken av misslyckande och vi vill betrakta oss som ”normala” och när vi övertygat oss om att vi är det kan vi känna lugn. Men många människor här i väst är till ytan inte speciellt maktlösa eller svaga. Det västerländska samhället har sina säkringar, våra grundläggande behov tillfreds och det är sällan några större katastrofer byggs upp i oroväckande grad. Men om man granskar situationen närmare inser man att många av oss mår väldigt dåligt. Många av oss längtar efter närhet och kärlek och i många människors inre ekar frågan om livets mening. Många har även frågor kring varför livet känns så meningslöst och varför man aldrig känner sig tillräcklig. Hellsten säger att frågor som dessa kommer ifrån det håll där vårt verkliga liv och därmed vår sanna identitet finns. Frågorna kommer ifrån svaghetens land, dit vi är på väg till. Men vart är vi egentligen på väg? Ingen vet vi säkert vilken riktning livet har men vi kan åtminstone vara säkra på att livet i den form vi nu känner en dag kommer att ta slut. Vi är alla på väg mot ett ögonblick då vi kommer lämna över vårat liv i andras händer. Det är när vi dör, och döden innebär en total förlust av kontrollen över livet den gör oss totalt hjälplösa och utlämnade. Hellsten skriver att det kanske är just denna förlust av kontroll som kan vara en vink om vad som egentligen i sista hand är viktigt i livet. Faktumet att döden existerar ger en signal i livets riktning. Döden visar oss vad som är viktigt i livet och hur vi ska leva. Eftersom döden en gång ska avklä oss allt överflödigt ger den en värdegrund för våra liv. Hellsten har hört att någon sagt att den viktigaste stunden i våra liv är de sista sekunderna – då är människan som ett frö som sås för mänskligheten. Genom döden träder vi in i livet. Detta om något är livets största paradoxer. Ur den stora paradoxen om livets kulmen stiger slutligen den paradox som skymtar redan här i livet att den verkliga styrkan finns i svagheten. Svagheten bär på en stor hemlighet, kunskapen om vad som egentligen är bestående och viktigt i livet.
Jag älskar den här boken och skulle rekommendera den till alla jag känner. Den är vacker och välskriven, man kan förstå att det tagit Hellsten över tio år att strukturera innehållet i denna fantastiska bok. Man tar verkligen till sig av allt det han skriver och jag tror att många liv kan komma att förändras genom att läsa denna bok. Man lär sig att förstå sig själv samt sina medmänniskor och man får möjligheten att kunna påverka sitt liv på ett sätt man tidigare inte visste var möjligt.
